De som köper ett Trijiconsikte måste formellt betala 600 kronor för ett tillstånd att använda ett radioaktivt ämne. Men reglerna är förlegade och det är bara en tidsfråga innan tillståndskravet slopas.
I en del teknisk utrustning används radioaktiva ämnen i små mängder. Brandvarnare är ett känt exempel.
Radioaktivt tritium gör att riktmedlet lyser utan batteri i Trijicon-sikten. Det har visat sig att den som skaffar ett Trijicon-sikte formellt måste söka tillstånd hos Strålsäkerhetsmyndigheten (tidigare Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftsinspektionen) för att inneha kikarsiktet.
Ett sådan tillstånd kostar 600 kronor, vilket kan komma som en kalldusch för den nya ägaren.
I den mån folk söker tillstånd. Sanningen är nämligen att det råder ungefär samma laglydighet på det här området som tidigare gjorde för kommunikationsradioapparater – som egentligen också var tillståndspliktiga, trots att ytterst få anmälde sitt innehav.
– Vi tror att det är ett rejält mörkertal. Men det bekymrar det oss inte, säger Anneli Hällgren, kommunikationschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.
– I själva verket ska troligen tillståndskravet tas bort, precis som för till exempel peilkompasser och bäringskikare. Men vi har haft fullt upp eftersom vi är en nybildad myndighet. Vi hoppas komma till skott om något år eller så.
AvfallsproblemI framtiden kommer det fortfarande att krävas tillstånd för försäljning av sikten. Framför allt är det ett avfallsproblem och det är önskvärt att förbrukade sikten återlämnas till och tas om hand av återförsäljarna.
– Vi ser det inte som något strålskyddsproblem. Det är frågan om en väldigt liten mängd tritiumgas, en halv kubikcentimeter, som, om den skulle frigöras, snabbt blandas ut till ofarliga koncentrationer, säger Anneli Hällgren.
Tritium har en halveringstid på tolv år, vilket innebär att praktiskt taget allt sönderfallit och försvunnit inom 100 år.
Tritiumlampan i ett Trijicon-sikte ska ge tillräckligt ljus för rödpunkten i 15 år.
