Avgiften för jaktkortet chockhöjs

– Så länge det bara är vi jägare som finansierar viltvården är det vi som ska ha pengarna tillbaka, fastslår Conny Sandström, ordförande för Jägarnas Riksförbund.
– Som det är nu spretar anslagen ut i helt fel riktning för att bland annat gynna stora rovdjursstammar. Till exempel har Naturvårdsverket fått fem miljoner till en informationskampanj som ska bereda mark för rovdjurens utbredning, kommenterar Conny Sandström.

Fonden har urholkats
Både Jägarnas Riksförbund och Jägareförbundet förutsätter nu att den 50 procentiga höjningen går tillbaka till jägarna och viltvården i form av pengar till de två förbundens verksamhet.
Regeringen motiverar höjningen med att viltvårdsfondens kapital håller på att urholkas.
Det behövs mer pengar för att säkerställa viltvårdsarbetet, som bland annat finansieras med jaktkortspengar till de två jägarorganisationerna.
Jaktkortsavgifterna går till viltvårdsfonden, som under den senaste fem åren har minskat kapitalet från 70 till 44 miljoner kronor.
Minskningen beror på att jaktkortsavgiften varit den samma sedan 1994 samtidigt som kostnaderna för verksamheterna har höjts.

Allt färre jägare
Dessutom har antalet jägare som löser jaktkort stadigt minskat år från år, vilket innebär minskande intäkter till fonden.
Enligt regeringens prognoser är fonden tömd inom fem år om ingenting görs.
Höjningen med 100 kronor per år ska ge cirka 28 miljoner årligen, vilket bedöms vara tillräckligt för att åter få fonden i balans.
Viltvårdsfonden ska främja viltvården. Därför går 64 procent av bidragen från fonden till jägarorganisationernas arbete med jaktfrågor och viltvård.
Cirka 20 procent av bidragen lämnas till viltforskning.
Driften av jaktkorts- och jägarexamensregistren, kostnader för jaktkortsblanketter och SVA:s viltverksamhet finansieras också med bidrag från fonden.
Men även jaktfientliga Naturskyddsföreningen har fått en miljon av jaktkortspengarna förra året.