Högt meriterade borderterriern Sally fick följa med husse Christer Jörgensen ned till postlådan. Det slutade med att hunden slets i stycken av vargar.
– Situationen här har blivit ohållbar. Jakt med löshund finns inte längre i våra trakter, säger Christer Jörgensen.
Det var vid elvatiden onsdagen den 11 februari som Christer Jörgensen i Klevmarken tog treåriga Sally lös och gick mot postlådan. Den lilla byn ligger mycket ensligt till, en mil nordväst om Ed som har 3 500 innevånare. Till norska gränsen är det sju kilometer.
– Plötsligt hittade hon en rävlöpa som hon stack i. Hon var så full av energi och jaktsugen att jag lät henne springa. Hon brukade hålla i mellan fem minuter och en kvart. Men den här gången kom inte tillbaka, berättar Christer Jörgensen.
Vinnarhund
Sally hade ett förstapris i unghundsklas på utställning och två förstapris vid grytprov. Den sista ettan för championatet var tänkt att ta den närmaste tiden. Vid prov i Hällefors utsåg domarna henne till bästa hund och grytprov i Finland var planerade. Dessutom användes Sally som kortdrivare.
– När jag gick där och väntade kom frugans morbror och berättade att han sett färska vargspår bara 100 meter från vårt hus. När jag gick dit såg jag att tre-fyra vargar kommit ut på vägen. Där hade de vänt och gått ned mot en tät plantering där Sally hade försvunnit. Antagligen hörde de hunden, säger Christer Jörgensen.
Hittade ryggraden och baklåret
Han pulsade efter i vargspåren och efter en liten stund hittade han resterna av Sally – ryggraden och ett baklår.
– Hon hade nog försökt fly in i den täta planteringen igen, men vargarna hade delat på sig. Jag såg språngspår efter vargarna och det syntes att det hade varit jakt. Hon hade inte en chans utan blev tagen bara 150 meter från svärföräldrarnas ladugård, säger Christer Jörgensen.
Han har nu karelsk björnhund, jämte och en borderterrier kvar. Men att släppa dessa på jakt går inte, trots att Christer Jörgensen bor mitt på jaktmarken.
”En död hand över jakten”
– Vi har haft vargrevir här sedan 1996. Första året jagade vi väl på som vanligt, i naivitetens tecken kan man säga. I dag finns det ingen som jagar med löshund längre – det ligger en död hand över jakten här. Jag har fått åka massor med bil för att överhuvudtaget kunna träna hundarna, säger Christer Jörgensen.
Han och hustrun Pernilla har också upplevt att vargarna i området är obehagligt närgångna. Vid ett tillfälle dök vargarna upp på bara några tiotals meter och var mycket intresserade av hundarna som paret rastade.
Tvingades skrika till vargarna
– Jag fick skrika för att få dem att backa undan, berättar Christer Jörgensen.
Det här vargreviret kallas Dalsed-Halden och ligger både på den svenska och den norska sidan.
– Vi räknar med att det är fem vargar i ett revir som är mellan fem och sju kvadratmil stort. Just nu är det löp- och parningstider och då patrullerar vargarna hela reviret regelbundet, berättar Jan-Erik Eggen, som bor på den norska sidan och arbetar för norska statens naturuppsyn.
Under 2008 tog vargarna tre hundar och nu strök alltså ytterligare en hund med. Det tips som lämnas till hundägare i reviret är att de ska hålla sina hundar kopplade.
– Egentligen är det väl en varning som inte behövs. För det finns inga jägare som släpper sina hundar längre. De som jagar älg bandar med sina hundar, säger Jan-Erik Eggen.
