Det blåser upp till strid om älgjakten på Öland

Han tycker att länsstyrelsen till viss del förts bakom ljuset. Jägare i Borgholm har bildat ett älgskötselområde och kommer delvis att ta över länsstyrelsens roll som lokala förvaltare av älgstammen.
Samtidigt som älgskötselområdet för Borgholm bildades beslöt de över 150 jägarna att avstå från årets älgjakt.
Samma beslut togs av Mörbylånga älgskötselområde. Inte heller där blir det någon älgjakt i höst.
– Problemet är att Öland kommer att få cirka 300 älgar i årets vinterstam. Och de kommer inte att stå på alvaret, kommenterar Olle Jonsson, JRF:s länsbas.
Det finns 20 000 hektar skog på Öland, där älgarna kan ha ståndort med tillgång till föda och skydd.
Enligt Olle Jonssons beräkningar blir det då 11,8 älgar per tusen hektar i Borgholms älgvårdsdistrikt och 20 älgar per tusen hektar i Mörbylånga.
Acceptabel älgtäthet är 5-6 älgar per tusen hektar.
– Det blir svåra skador på skog och grödor med betydande ekonomiska förluster för skogsägarna, fastslår Olle Jonsson.
Det finns en klar skiljelinje mellan de två jägarorganisationerna. JRF vill ha frivillig samverkan i jaktsammanhang och kämpar för rätten att få jaga älg på små marker.
På Öland är det en klar konflikt mellan de två synsätten.
Nu är det bara älgjägare med B-licens och de som jagar på enkalvsområden och A-licenser som kan rädda Ölands skogsägare.
Särskilt många vuxna älgar kommer ändå inte att fällas.
– Istället för fem dagars jakt får de med B-licens bara jaga älg en dag, vilket vi överklagat till Naturvårdsverket, säger Olle Jonsson.
– En dags älgjakt är ren och skär diskriminering av jägarna på dessa områden och beslutet saknar faktaunderlag, tillägger han.
Läget förbittras också när jägare med små marker hotas med att de inte ska få behålla sin jakt.
– De försöker tvinga folk att gå med i ett älgskötselområde för att få skjuta älg.
– Problemet är att den som anslutit ett B-licensområde aldrig kan få tillbaka sin B-licens om de sedan vill lämna älgskötselområdet, konstaterar Olle Jonsson.