Markerna berörs av Songenreviret och nu vill Olof Melin veta vilka säkerhetsåtgärder som kan vidtas för att hans älghundar inte ska bli vargmat.
– När jakten startar vill jag kunna tala om för medlemmarna i jaktlaget vad som gäller. Kan de skjuta en varg som attackerar en hund, eller är det bara jag som får försvara hunden?
Olof Melin har ringt till länsstyrelsen men inte fått något svar. Det har gått tre veckor sedan frågan.
Endast ägare eller vårdare
Ola Wälimaa, jurist vid Svenska Jägareförbundet, är av uppfattningen att det bara är djurets ägare eller vårdare som får försvara ett djur som attackeras av rovdjur med stöd av jaktförordningen.
– I paragraf 28 står det tydligt att rätten till försvar endast gäller ägare eller vårdare. Det betyder att även människor som till exempel lånar en hund för jakt, har rätt att försvara den. Det samma gäller människor som bor i samma hushåll som ägaren, säger Ola Wälimaa.
Han menar att åklagare definitivt kommer att väcka åtal mot en medlem i ett jaktlag som skjuter en varg som attackerar hunden.
– Sedan är det upp till domstolen att avgöra. Det finns inga tidigare fall så man kan inte säga hur domstolen kommer att resonera, kommenterar Ola Wälimaa.
Nödvärnsrätten håller inte
Förutom paragraf 28 skulle en åtalad vargskytt kunna peka på nödvärnsrätten – rätten att förhindra att skada uppstår. Men det tror inte Ola Wälimaa på.
– Då ska vargen värderas i förhållande till hunden och det brukar sällan bli till hundens fördel. Man kan i sammanhanget nämna att anhöriga till den man som häromåret dödades av björn fick 150 000 kronor i skadestånd. Björnen värderas till 100 000 kronor.
Hur blir det om hundföraren skriver ett avtal med alla passkyttar – så att de blir delägare i hunden? Kan de då försvara hunden?
– Om en sådan konstruktion skulle hålla vid en rättegång är jag säker på att myndigheterna bara kommer att ta bort den nuvarande skrivningen i paragraf 28. Då slutar det med att ingen människa i Sverige får försvara sina djur mot rovdjursangrepp, svarar Ola Wälimaa.
Olof Melin är besviken och frustrerad över beskedet från Ola Wälimaa.
– Jag hade hoppats att jag kunde tala om för mina jaktkamrater att de kan skydda mina hundar, på precis samma sätt som jag kommer att skydda dem.
Kan avlossa skrämskott
– Jag får helt enkelt berätta ingående hur paragraf 28 ser ut och förklara att det sannolikt leder till åtal om någon skjuter. Men samtidigt finns i alla fall chansen för passkyttarna att skrika och skjuta skrämskott. Det är det man får gå på, säger Olof Melin.
Han är dock osäker på om han överhuvudtaget kommer att släppa sina hundar på årets älgjakt.
– Ett alternativ är att banda, men det kommer att bli mycket tungt på våra kuperade marker. Dessutom är det ett jättearbete att få fram en bra bandhund. Det finns det inte tid till om man dessutom har ett heltidsjobb. Ett annat alternativ är att vi hundförare inte släpper första dagen utan får hjälp av passkyttarna och omkringliggande jaktlag som gör observationer, säger Olof Melin.
