”Fel jakt kan skapa oskygga vargar”

Enligt Furuholm finns det tecken på att fällningarna av vuxna föräldradjur har orsakat ökade problem med närgångna ungvargar nära samhällen i Värmland.
– Den här tendensen såg vi redan före vargjakten i vintras på områden där föräldradjur av olika skäl försvann. Ganska snabbt brukar föräldradjuret ersättas med en ny varg och då är det vanligt att ungdjuren drivs bort från flocken, säger Furuholm.
Han påpekar emellertid att detta inte är någon vetenskaplig undersökning och att han gärna godtar andra förklaringar till de allt vanligare problemen med närgångna vargar som går ned i dalgångarna och i hög grad lever av rådjur nära bebyggelse.
Vid ett tillfälle, nära Mårbacka, var vargarna så skygga och orädda att länsstyrelsen utlyste skyddsjakt. Skyddsjägaren kunde skjuta den orädda vargen på några meters håll, efter att först ha konfererat över telefonen medan han tittade på vargen.

Ta bort hela revir
– Det är i vart fall en rimlig teori att ungvargarna som stöts ut från sitt revir helt enkelt inte har någon annanstans att ta vägen här i Värmland – som är ganska fullt med revir – än att dra sig ned i dalgångarna, nära bebyggelse.
I stället för slumpvis jakt som bedrev vid den förra vargjakten föreslår Furuholm istället att jakten inriktas på hela revir – att hela familjegrupper tas bort – eller på vargpar som saknar egna valpar.