Naturvårdsverket och länsstyrelserna i varglänen ska på eget initiativ kunna besluta om skyddsjakt på stora rovdjur utan att ansökningar lämnats in. Tidigare gick det bara att besluta om skyddsjakt efter ansökan av den som riskerar att drabbas av skada.
Beslut om skyddsjakt ska i fortsättningen även kunna tas i förebyggande syfte.
– Det gäller för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson i ett pressmeddelande.
Idag torsdag kom regeringsbeslutet om nya regler för skyddsjakt. När licensjakten på varg stoppades, för att runda EU-kommissionen, lovade regeringen i augusti att det i gengäld skulle bli utökad skyddsjakt på varg.
Resultatet av det löftet, som offentliggjordes idag, är i praktiken ett förtydligande i jaktförordningen. Det innebär att det kan bli förebyggande skyddsjakt på varg eller andra stora rovdjur ”om det är stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå”.
Varglänen ges beslutsrätt
Dessutom delegeras besluten tydligare till berörda länsstyrelser.
– Naturvårdsverket ger alltjämt tillstånd till skyddsjakt, men de kan delegera sitt beslutsfattande till de länsstyrelser som uppfyller kraven i jaktförordningen, förklarar miljöminister Lena Ek.
De länsstyrelser som kan få delegation på beslut om skyddsjakt är länen Värmland, Jämtland, Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Örebro och Västra Götaland.
Samtidigt skriver regeringen att skyddsjakten endast får bedrivas om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos vargen i dess naturliga utbredningsområde.
Detta kan betyda allt från en vargstam på 450 individer, som rovdjursutredningen nämnt, till 3 000 som vissa Stockholmsgenetiker hävdar att det krävs.
När det gäller licensjakt blir det också ett förtydligande. Om det går att ha licensjakt ska ”hänsyn tas till de olägenheter som täta rovdjurspopulationer orsakar vid utformningen av beslutet. Exempelvis genom att förlägga jakten där olägenheterna anses vara störst”.
