Genetiklabb öppnar för ny forskning

Genetiklabbet i Grimsö har delvis finansierats av donationer och delvis av SLU och Viltskadecenter. De första proverna analyserades i februari i år och ett av de första jobben var att undersöka de skjutna vargarna efter vinterns vargjakt.
Riktigt hur stor betydelse labbet får är svårt att förutsäga eftersom verksamheten fortfarande är under uppbyggnad.
– Men att det var efterlängtat är helt klart. Forskarna står på kö och de ska själva kunna jobba med sina analyser här, berättar Eva Hedmark och Mikael Åkesson, som båda är ekologer och genetiker.
Eva Hedmark jobbar även på Viltskadecenter, som bland annat ska driva ett projekt för att få fram inventeringsmetoder för varg på barmark, vilket förutsätter en hel del genetiska analyser. Det har också gjorts försök med att bestämma vilket rovdjur som varit framme och rivit ett tamdjur.

Tillgänglig teknik
I takt med den tekniska utvecklingen har DNA-tekniken blivit ”var forskares egendom”. De senaste årtiondena har metoderna standardiserats och utrustningen blivit enklare och billigare. Tekniken har därmed blivit ett viktigt verktyg inom andra forskningsområden än genetisk grundforskning.
– Just nu har vi fullt upp med att utveckla protokoll (instruktioner) för olika djur och olika typer av prover som ska analyseras. Protokollen är helt avgörande för att kunna få fram jämförbara svar och kunna dra slutsatser, säger Mikael
Åkesson.

Dyra kemikalier
Men även om tekniken och utrustningen blivit betydligt billigare kostar proven fortfarande en del. Vanliga, enkla, vävnadsprov kostar några hundralappar, medan mer besvärliga analyser – till exempel av spillningsprover – kan kosta över 1000-lappen per prov. Det beror bland annat på att kemikalierna är dyra. Men konkurrensen bland kemikalieföretagen är hård, vilket pressar priserna.
– Vi har bara sett början på DNA-tekniken än, tror Eva Hedmark, som konstaterar att könsbestämningar, släktskap mellan individer och matvanor har central betydelse inom den ekologiska forskningen.