Inget brott jaga på området

Men hovrätten friar de tio. Jägarna motiverade sitt handlande att de hade rätt att bedriva jakt på området eftersom de själva antingen ägde eller arrenderade det, vilket hovrätten också anser är helt rätt.
Domen får betydelse för hela Jaktsverige, konstaterar Bernt Lindqvist. Han har fått stor kompetens på området som juridisk expert hos Jägarnas Riksförbund.
Inför hovrätten deltog han som uttolkare av lagstiftningen för att hjälpa de tio utbrytarna från viltvårdsområdet.
– Beslutet blir prejudicerande. Lagrådet har vid flera tillfällen tydligt upprepat att viltvårdsområdesföreningen inte kan ta över jakträtten från markägaren, konstaterar Bernt Lindqvist.

Stärkt lagskydd för markägare
Han stöder sig på den lagstiftning som började gälla 2001. Då stärktes markägarskyddet och de tidigare jaktvårdsområdesföreningarnas befogenhet att bestämma om straffrättsliga åtgärder slopades.
Hovrätten skriver följande i domen:
”Älgtilldelningen avser området och det spelar härvid ingen roll, med avseende på möjligheten att få en licenstilldelning, vem som faktiskt jagar där under förutsättning att han har jakträtt.”
Kuviakangas viltvårdsområdesförening har dessutom inte stadgar som fastställts av länsstyrelsen. Därför är föreningens beslut inte giltiga.
Konflikten bland de cirka 100 medlemmarna i Kuviakangas viltvårdsområdesförening, med den följande utbrytningen, ledde till överskjutning av älg i området. Men det är inget som behandlats i samband med målet i hovrätten.

Samverkan på frivillig grund
Domen är även helt i linje med den jaktpolitik som Jägarnas Riksförbund jobbat för i många år.
Enligt Jägarnas Riksförbund ska jaktlig samverkan ske på frivillig grund. Markägare ska inte tvingas in i viltvårdsområden, anser förbundet.