Inget tyder på dvärgbandmask i Sverige

De båda omdiskuterade dvärgbandmaskarna är parasiter som cirkulerar mellan olika värddjur, som rovdjur, klövvilt och gnagare. De kan också vara riktigt otäcka om de skulle smitta människa. Framför allt gäller det rävens dvärgbandmask som kan ge ett cancerliknande förlopp.
Att dessa båda dvärgbandmaskar kan förekomma i Sverige kan inte uteslutas. Men att de skulle vara etablerade är ytterst osannoliktm enligt Eva Osterman Lind på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Vargar och rävar undersöks
– Vi håller just nu på med undersökningar av 30-talet vargar varav 20 är avslutade. Varje år undersöks mellan 200 och 300 rävar av SVA. 49 mårdhundar, fångade i Sverige, har nyligen kollats och några tusen renar, älgar och andra djur undersöks årligen av veterinärer. Men inga dvärgbandmaskar har konstaterats sedan mitten av 1990-talet, säger Eva Osterman Lind, chef för parasitologisk diagnostik vid SVA.

Varningar behövs inte
Riskerna med dvärgbandmaskarna är alltså välkända. SVA söker metodiskt efter smittan hos vilda djur. Vid något enstaka fall på 1990-talet hittades dvärgbandmask hos älg, men dök aldrig upp igen. Det har också hittats dvärgbandmask vid ett flertal tillfällen hos renar före 1990-talet, men efter en omläggning av rutinerna (där man inte längre gav hundarna rått renkött) försvann smittan.
I dagsläget ser inte Eva Osterman Lind någon anledning till att varna den svenska allmänheten för dvärgbandmask. Hon tror inte heller att risken för att få i sig smittan från bär och svamp skulle ha ökat. Hon delar alltså inte veterinären Hans Boströms farhågor, som Jakt & Jägare redogjorde för häromdagen.
Och hon ser inte vargförekomsten som det största hotet när det gäller dvärgbandmask.

Resor med hundar
– Det vi är oroliga för är rävens dvärgbandmask. Det är framför allt trafiken med hundar och husdjur mellan Sverige och Europa som är problemet, säger hon.
I till exempel Litauen bär mellan 50 och 90 procent av fårhundar och förvildade hundar hundens dvärgbandmask. När det gäller rävens dvärgbandmask är 57 procent av rävarna, 10 procent av mårdhundarna och 1 procent av de förvildade hundarna bärare av smittan.
Dvärgbandmasken finns till exempel i Danmark och har konstaterats hos räv, inte långt från Öresundsbrons brofäste.
– Båda smittorna finns runt om oss och det fraktas enormt med hundar över landsgränsen. Snart måste dessutom Sverige släppa de hårdare restriktionerna kraven på avmaskning som funnits sedan EU-inträdet. Den fria rörligheten gäller även husdjuren, konstaterar Eva Osterman Lind.

Små risker
Hon värjer sig också en aning för talet att det skulle bli farligt att plocka bär och svamp om bandmasken etablerar sig i Sverige.
Det har bedrivits mycket forskning i Schweiz, där man har en riklig förekomst av rävens dvärgbandmask. Smittan, både när det gäller rävens och hundens dvärgbandmask, förs förmodligen till människan huvudsakligen via hundar. Ungefär en procent av de smittade människorna blir sjuka och man hittar också människor med utläkta infektioner av dvärgbandmask.
– Det pratas mycket om att bandmaskäggen kan blåsa omkring och smitta allt i omgivningen. Men det är inte forskarnas bild av hur djur och människor får i sig smitta, säger Eva Osterman Lind.

Bären sköljs
– Det går att plocka både bär och svamp i till exempel Schweiz, men man har för vana att skölja bären noggrant, Hundarna är den viktigaste smittkällan. I Schweiz avmaskas hundarna regelbundet mot rävens dvärgbandmask. Man ska också se upp med att till exempel kliva i avföring och dra in den inomhus.
– Om rävens dvärgbandmask skulle etableras i Sverige behövs det troligen en ordentlig informationskampanj för att lära folk hur de ska bete sig för att förebygga infektion, bedömer Eva Osterman Lind.