Ja till skyddsjakt på vargen i Småland

Vargtiken är en avkomma till den ryske och invandrade vargen i reviret Kynna 2 i Norge. Hennes gener bedöms alltså som värdefulla för den skandinaviska vargstammen.
Dessutom är hon den första varg som etablerat revir i södra Sverige i modern tid.

Hotar inte genetiken 
– Vi har sagt ja till skyddsjakt eftersom den här vargtiken gjort flera angrepp på får på en ganska kort tid, säger Ruona Burman, ny viltsamordnare på Naturvårdsverket.
I beslutet ska tjänstemännen bedöma om en skyddsjakt kan hota gynnsam bevarandestatus för vargstammen i landet.
– Vi har kommit fram till att det inte står och faller med en individ. Vi bedömer också att det inte finns rimligt med tid för att sätta upp rovdjursstängsel runt alla fårgårdar, säger Ruona Burman.

• Hur är det tänkt att vargen ska kunna vara i södra Sverige, när rovdjursstängsel inte redan är uppsatta?
– Det är dags att länsstyrelserna börjar fundera på det, svarar Ruona Burman.

Vargforskaren Olof Liberg framhåller att det sannolikt inte blir mindre problem med andra vargar som i framtiden slår sig ned i södra Sverige.
– Det går inte att kräva av vargen att den ska låta bli fåren. Och i södra Sverige är det väldigt tätt med fårbestånd. Jag hörde att bara en fårägare i området skulle behöva tre mil rovdjursstängsel. Hur mycket behövs det då i hela reviret? säger Liberg.

”Rätt att kräva utspridning” 
Han pekar på att 450 svenska vargar, som ensamutredare Lars-Erik Liljelund föreslagit, kommer att leda till fler vargar både söderut i landet och i renskötselområdet.
– Ska alla 450 vara i Mellansverige blir det väldigt tätt. Frågan är om de ens får plats. Jag tycker att befolkningen i Mellansverige har rätt att kräva utspridning, säger Olof Liberg.
Han tycker att beslutet om skyddsjakt är kontroversiellt, men inte av genetiska skäl, utan just med tanke på att det finns län i Sverige där befolkningen tvingats leva med vargar i årtionden.