Svensk landsbygd ska ”rewildas”. Många människor som lever och verkar på landsbygden ska ersättas av naturguider och ”upplevelseevent”. Jakt som ger kött ska ersätts av elektroniska vapen, där jägaren efter ”jakten” kollar i en dator hur jakten gått medan djuren oskadda springer vidare i skogen.
Det här är framtiden för svensk landsbygd. I alla fall om man får tro många av deltagarna som talade på ”Large 2012-Wildlife Watching”, som arrangerades på Moderna museet i Stockholm under tisdagen.
Arrangör var Ekoturismföreningen och Rovdjurscenter de 5 Stora i samarbete med region Gävleborg och med finansiering från Naturvårdsverket.
Fattig landsbygd ska ”återförvildas”
Holländaren Frans Schepers från Rewilding Europe, en organisation som stöds av EU, talade om planerna på hur delar av Europa ska ”återförvildas”.
Det är i fattiga delar där människor inte längre kan leva på omodernt jordbruk som ”återförvildningen” ska ske.
– Varje år lämnar människor områden lika stora som Belgiens yta för att flytta till städerna, förklarade han.
Trakterna han nämnde var gränsområdena mellan Spanien-Portugal, Slovakien-Polen, samt Karpaterna i Rumänien och de inre delarna av Kroatien.
Där ska man gå från jordbruk till turism är tanken.
Vill ha samma utveckling i Sverige
Talare efter talare hängde sedan på och framförde att något liknande borde göras i Sverige.
Moderatorn Maja Aase frågade gång på gång var vi kan får ett svenskt Yellowstone, men ingen ville precisera när och var det skulle inrättas även om det uppenbart var målet för många.
Om Sverige kan få en lönsam vargturism liknande Yellowstone talade viltskådningsguiderna Marcus Eldh från Skinnskatteberg och Anders Ståhl från Leksand.
Markus Eldh, som samarbetar med Grimsö forskningsstation när han tar ut turister för att följa vargspår, berättade att han köper ved och bullar på den lokala macken och därmed bidrog till det lokala näringslivets fortbestånd.
Anders Ståhl var irriterad på att skogsbolagen tog ner skog, men gick inte in på att den moderna skogsnäringen är en förutsättning för vår stora älgstam som i sin tur är en förutsättning för vargen.
Chefsekonom på Svenskt Näringsliv
Sedan var det dags för ”dragplåstret” i form av safariresenären Stefan Fölster, till vardags chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Han menar att de kommuner som är ”sårbara” alltså som har dålig ekonomi och stor utflyttning, är lämpliga för rovdjursturism.
– Rovdjursturismen tränger inte ut några andra jobb, hävdade han men nämnde inget om småskaligt jordbruk, fäbodbruk, fårfarmare eller inkomster från jaktarrenden.
Inte heller nämnde han något om de cirka tre miljarder som jakten årligen omsätter i landet.
Elektronisk jakt på låtsas
Däremot lanserade han en för många omvälvande idé som går ut på att jägarna inte längre ska jaga med riktiga vapen, utan ägna sig åt jakt med ”blankpatroner” och elektroniska sikten som registrerar om man fått in en träff.
Tillbaka i ”jaktcampen” kan man sedan jämföra och tävla med sina jaktresultat medan djuren springer vidare i skogen.
– Det här kan bli en jättestor grej, spådde Stefan Fölster som menade att vi måste skapa områden med färre människor och mer bytesdjur.
Vill ha fler rovdjur
Lars Håkansson, tidigare VD för filmbolaget Warner Bros, bor i USA var inne på samma linje och han ansåg att Sverige har alldeles för få rovdjur.
– Människorna på landsbygden måste ändra attityd och se möjligheterna med rovdjuren. Vi måste sätta befolkningen i skola för att de ska förstå, sa han.
Apropå vargspåraren Anders Ståhls klagan på att skogsbolagen tar ner skog berättade Svenska Jägareförbundets ordförande Torsten Mörner att skogsbolagen faktiskt drar in 80 miljarder kronor om året i exportinkomster till landet.
Till förföriskt vackra bilder berättade sedan jaktturismentreprenören Fredrik Myhr om sin verksamhet i Jämtland.
Han visade bilder på älgjakt med löshund och berättade om sitt samarbete med lokala samer.
Vill inte prata om vargproblem
När Jakt & Jägare frågade om inte hans verksamhet var beroende av att det inte finns varg i området ville han inte svara.
– Vargfrågan är svår och därför vill jag inte uttala mig. Däremot vet jag att många fårägare på norska sidan har tvingasts lägga ner på grund av björnen, sa han.
Till slut fick några av dem som berörs av planerna på ”vildmarksturism” som målas upp i Stockholm och Bryssel komma till tals. Bland andra beskrev Berit Wallin Håkansson från Svenska fåravelsförbundet fårägarnas verklighet sedan vargen etablerat sig i trakten.
Då blev det dödstyst i salen
Hon frågade också om någon i församlingen kunde komma på någon bra lösning på problemen som vargen orsakar. Det skulle vara en riktig lösning och ingen ”kvickfix” i form av bjällror, elstängsel eller annat som inte fungera långsiktigt.
Det blev dödstyst i salongen.
Pauline Palmcrantz är ordföranden för Föreningen Sveriges fäbodbrukare. Hon målande hur rovdjuren bit för bit tar över det jordbruk och den djurhållning som inte är industriell.
Även hon efterlyste förslag på hur konfliken landsbygdsboende -rovdjur skulle kunna lösas.
– En deltagare upphävde då sin stämma och föreslog att man skulle åtla in rovdjuren på en annan plats än i närheten av tamboskapen.
– Det dör ju så mycket får så då kan man lägga dem in bit därifrån, menade han.
Av inlägget framgick inte att det är olagligt att åtla med tamboskap, att man vänjer rovdjuren vid att få maten serverad och att matning av rovdjur inte påverkar ett rovdjurs jaktlust.
