Jaktkortspengarna bör gå till jägarnas viltvård

Alla jägare måste betala för ett statligt jaktkort för att få jaga.
Sammanlagt är det närmare 279 000 jägare som betalat för ett jaktkort som gäller till sista juni i år.
Jaktkortspengarna, närmare 56 miljoner kronor förra året, går till viltvårdsfonden.
Det är flera parter som ska vara med och dela på pengarna i fonden. Förutom de två jägarorganisationerna vill andra organisationer ha bidrag från fonden.
Enligt Naturvårdsverket fick viltvårdsfonden ett underskott förra året på 5,5 miljoner kronor.
– Eftersom viltvårdsfonden exklusivt finansieras av jägarkåren bör insamlade medel i sin helhet återföras till verksamhetsområden som berör viltvård, utbildning och viltförvaltning knutet till jägarkårens intressen, kommenterar Mats Görling, generalsekreterare för Jägarnas Riksförbund.

”Inte rimligt gynna särintressen
– Det är inte rimligt att aktörer med olika särintressen tillgodogör sig ekonomiska medel ur fonden utan att själva bidra till dess finansiering, tillägger han.
Framtidens viltförvaltning kommer att kräva betydligt större ekonomiska resurser, påpekar Mats Görling.
Även om antalet jägare är ganska konstant kommer allt färre av dem att bo på landsbygden. Då blir det svårt att ”pendla” till jaktmarkerna och göra en bra viltvårdsinsats.
Därmed behövs pengar till en lokal, regional och central utbildning och information.
– Den här nödvändiga stimulansen riktad till framtidens jägare och viltvårdare kommer att kräva ekonomiska resurser som inte finns tillgängliga idag med nuvarande syn på förvaltningen av viltvårdsfonden.

Viktiga samhällsinsatser
– Jägarkåren gör idag på frivillig väg en avsevärd samhällsinsats, förklarar Mats Görling.
Bland annat regleras viltstammarna med jakt för att begränsa skogs- och jordbruksskador.
Dessutom gör jägare oavlönat eftersök på trafikskadat vilt och de deltar oavlönat i vilt- och skadeinventeringar som bidrar till forskningsunderlag.
– Det är enligt Jägarnas Riksförbund orimligt att jägarkåren ensam skall svara för kostnader som solidariskt bör delas av övriga samhället, eller av dem som drar den största nyttan av jägarkårens insatser, säger Mats Görling.
Eftersom den nationella viltförvaltningen är ett gemensamt intresse för hela nationen behövs ett system för gemensam finansiering baserat på det nuvarande jaktkortssystemet.
– Men även statliga budgetmedel och andra avgifter bör finansiera viltförvaltningen. Ett sådant arbete bör skyndsamt påbörjas av regeringen, uppmanar Jägarnas Riksförbunds generalsekreterare.