Klarare regler för skyddsjakt

En av dessa, Anna Lena Erstadius, är mjölkbonde och fäbodbrukare i Dalarna. Hon var nöjd efter mötet:
– Det kändes mycket bra. Ministern lyssnade och ställde kloka frågor. Tidigare har jag haft intrycket att politikerna mest vänt kappan efter vinden, men nu kan jag ändå känna att bilden är lite mer komplex än så, säger Anna Lena Erstadius.

Hon dömer inte ut rovdjurspolitiken. Det är snarare myndigheterna hon saknar förtroende för – efter ett antal skyddsjaktsavslag, vargrivna nötkreatur, björnar på garageuppfarten och ständig oro inför den dag djuren ska flyttas ut på fäboden. Anna Lena Erstadius beskriver uppgivenheten och vanmakten när hon står med en telefon mitt i natten, under pågående vargangrepp med råmande djur, och inte får den hjälp som hon anser sig berättigad till.

Verkligheten ligger efter politiken
– Det är nog snarare så att politiken ligger före besluten på länsstyrelser och verkligheten i vargområdena. Det är möjligt att antalet rovdjur i landet kan vara så här stort, det har jag egentligen ingen åsikt om, men det går inte att ha det samlade rovdjurstryck som vi har här i Mellansverige, säger Anna Lena Erstadius.

Sprida rovdjurstrycket
Miljöminister Andreas Carlgren gav liknande besked vid den efterföljande presskonferensen:
– Reglerna kring skyddsjakt behöver bli klara och tydliga. Hjälpen till de drabbade får inte fastna i byråkrati. Det är inte heller rimligt att en liten del av Sverige ska bära hela rovdjurstrycket, sade Carlgren.
Han påpekade emellertid att en fullt utbyggd regionalisering av rovdjursbesluten och en fortsatt licensjakt på varg – som han betecknar som en naturlig del i rovdjurspolitiken – bygger på att vargen har en gynnsam bevarandestatus.

Krav på Naturvårdsverket
– Vi har ett internationellt åtagande kring detta. Och det är därför det är angeläget att lösa inavelsproblematiken. Naturvårdsverket har ett uppdrag att med sex möjliga alternativ föra in nya gener (inplanteringar) i den svenska vargstammen, sade Carlgren, som inte kunde dölja en viss irritation över hur Naturvårdsverket skött sig hittills:
– Att sätta ut valpar från djurparker framstod tidigare i vintras som en både möjlig och lämplig väg, men det visade sig att det inte var riktigt så enkelt. Nu förväntar vi oss att Naturvårdsverket löser sin uppgift.

Inga tusentals vargar
Carlgren upprepade att planerna på inplanteringar av varg är en tillfällig och kortsiktig åtgärd, och ingen långsiktig lösning.
– Vargarna måste få kontakt med den finsk-ryska populationen. Det är också vad den internationella expertpanelen i den pågående rovdjursutredningen har sagt. Löser vi detta så löser vi också frågan om gynnsam bevarandestatus, sade Carlgren.
Han tillade:
– Med en naturlig kontakt med en nordeuropeisk vargstam kan vi utan vidare ta död på de tankar som framförts från olika håll om att vi ska ha tusentals vargar i Sverige.

Demokratiförakt
Miljöministern är bekymrad – dock inte förvånad – över det polariserade och hårda debattklimatet i rovdjursfrågan:
– Att debatten skulle bli hård visste vi. Men jag tar illa vid mig när oskyldiga drabbas. Och då tänker jag framför allt på jägare som utför ett hederligt jobb och när djurägare drabbas.
– Polariseringen i debatten är ett rent demokratiförakt. Och vi bör påminna oss om att regeringen genomför den här rovdjurspolitiken med stöd av socialdemokraterna – alltså ungefär 85 procent av riksdagen. Det finns också en brett folkligt stöd för såväl de fyra stora rovdjuren och för jakt och jägare.

Vill bjuda in kommissionen
Carlgren är också förvissad om att EU-kommissionen inser att den svenska rovdjurspolitiken både är en bra avvägning mellan vetenskapliga och mänskliga intressen, samt dessutom en nationell angelägenhet.
– Jag skulle vilja bjuda in kommissionen till ett sådant här möte, på plats i svenska rovdjursområden, så att kommissionärerna får möta verkligheten, sade Carlgren.