Naturvårdsverkets vill kunna reglera utfodring, införa obligatorisk rapportering och underlätta för särskilda jaktmedel vid vildsvinsjakt. Det framgår av ett följebrev till regeringen när verket presenterade den nya förvaltningsplanen för vildsvin.
Meningen med den nationella förvaltningsplanen för vildsvin är att skapa en nationell samsyn om vildsvinsförvaltningen. Ett annat syfte är att länsstyrelserna i landet ska göra likartade bedömningar i olika frågor. Bakgrunden är givetvis den snabba tillväxten och utbredningen av den svenska vildsvinsstammen som gjort att situationen på sina håll anses akut.
– Just vildsvin är förmodligen den viltart som är svårast att förvalta. De är nattaktiva, förökar sig snabbt och jakten är inte helt riskfri, konstaterar Christer Pettersson, handläggare på Naturvårdsverkets viltförvaltningsenhet.
Regler för utfodringNaturvårdsverket bedömer att det kan finnas behov av att reglera utfodringen av vildsvin. Men i dag saknar verket rättigheter att reglera den verksamheten, vilket man nu vill att regeringen ska ordna.
Verket konstaterar också att det behövs verktyg för att på ett bra sätt hantera vildsvinsstammen. Bland annat behövs statistik, både på avskjutningen och skadorna som djuren orsakar.
Problemet är att bland de större viltarterna i landet är det bara älg, kronhjort och de stora rovdjuren som måste rapporteras vid avskjutning. Rapporteringskravet bör alltså gälla även vildsvin, påpekar Naturvårdsverket.
Extraordinära jaktmetoder
Slutligen framhåller Naturvårdsverket att det också kan behövas jaktmetoder utöver de vanliga. Det kan gälla motorfordon och fångstanordningar, men också så kallad grön laser och åtelkameror. Därför måste hänsyn tas till detta när regeringen lagstiftar inom andra områden än jakt.
Gemensamma mål
Förvaltningsplanen trycker hårt på samverkan och gemensamma målsättningar med vildsvinsstammen.
Verket konstaterar att jakten måste öka kraftigt om man ska kunna minska antalet vildsvin och rekommenderar till exempel att jordbruksarrendatorer bör skaffa sig arrendeavtal som ger dem rätt att skyddsjaga vildsvin. Man rekommenderar också markägare som inte jagar att istället upplåta (arrendera ut) jakträtten till intresserade jägare.
– Om stammen ska vara stabil i ett område måste 70-80 procent av årsungarna tas bort. Det är viktigt att inte ta bort ledarsuggan, eftersom det kan öka skadorna för jordbruket, säger Christer Pettersson.
Åtelkameror och laserljus
I sina rekommendationer – i hög grad adresserade till landets länsstyrelser – anser Naturvårdsverket att det ska finnas möjligheter att använda såväl åtelkameror, som motorfordon på vissa platser. Även rörlig belysning bör kunna tillåtas, liksom grönt laserljus som används i mörker.
Förvaltningsplanen ger också riktlinjer om utfodring och lämpliga utfodringsplatser. Det är viktigt att inte jaga vildsvin på utfodringsplatserna eftersom de då söker sig nya födoplatser. Samtidigt kan stödutfodring användas för att hålla vildsvinen borta från vägar eller åkrar.
Fel utfodring
– Tyvärr använder många fortfarande mat- och kaffebröd, frukostflingor, godis, pasta och andra födoämnen som är avsedda för människor. Det är direkt olämplig och bidrar bland annat till en kraftigare tillväxt av populationen, säger Christer Pettersson.
