Låt viltvårdsnämnderna styra rovdjursfrågor

– Det nationella målet för antalet rovdjur ska vara summan av de regionala målen. Om det sedan innebär att det till exempel blir noll vargar i Sverige återstår att se, säger Conny Sandström, förbundsordförande för JRF.
– Den andra viktiga biten är att en framgångsrik rovdjurspolitik bara kan byggas nerifrån, baserad på beslut som är lokalt och regionalt förankrade, tillägger Conny Sandström.
Det har visat sig att länsstyrelsernas rovdjursansvariga tjänstemän gjort allt för att undvika att representanterna i de regionala rovdjursgrupperna får inflytande när de regionala målen får rovdjursföryngringar ska fastställas.

Demokratiskt inflytande
Tjänstemännen på länsstyrelsenivå får inte styra framtidens rovdjursförvaltning utan demokratiskt inflytande.
Berörda medborgare måste få möjlighet att påverka förvaltningen.
– JRF anser att det är absolut nödvändigt att länsstyrelsernas organisation för rovdjursförvaltning förändras och att ansvariga tjänstemäns mandat för sin tjänsteutövning klarläggs, kommenterar Conny Sandström.
Det bör finnas en övergripande viltförvaltning, som tar hänsyn både till rovdjur, bytesdjur och människors intressen, traditioner och näringar.

Bör fastställas i viltvårdsnämnderna
– Därför anser vi att de regionala målen och förvaltningsplanerna ska diskuteras och fastställas i viltvårdsnämnderna, förklarar Conny Sandström.
– Det här ska inte skapas på tjänstemannanivå. Det behövs tydliga politiska direktiv hur planerna ska tas fram och fastställas.
JRF tycker att det är olyckligt att rovdjursutredaren Åke Pettersson inte fick i uppdrag att se över de nationella målen för rovdjursstammarna.
– Därför måste regering och riksdag se till att mer realistiska mål fastställs. Det nationella målet ska vara summan av vad som fastställs regionalt. Vill ingen region alls ha varg så får det bli noll för hela Sverige, enligt JRF-basen.

Vargjakt redan i år
Rovdjursutredaren vill ha vargjakt redan i år för att frysa vargstammen till 200 individer under tre år i avvaktan på att länsstyrelserna kan ta över förvaltningsansvaret.
Den svenska vargstammen är bara en västlig del av den stora östeuropeiska vargstammen.
Därför ska vargjakt införas omedelbart för att kunna hålla ner antalet vargar till en acceptabel nivå. Vargarna ska inte tillåtas stoppa all jakt med löshund, eller få göra att älgstammen inte blir jaktbar, anser JRF.

”Hemfrid mot rovdjur”
Dessutom tycker Jägarnas Riksförbund bland annat följande med anledning av rovdjursutredningen:
• Det ska finnas ”hemfrid” mot rovdjur. Så fort ett stort rovdjur kommer till en gård eller trädgård ska de som bor där få döda rovdjuret.
• Sluta ta ”försvunna” rovdjur som bevis för att peka ut hela jägarkåren får illegal jakt.
• Nej till förslaget att kriminalisera försök och förberedelse till grovt jaktbrott. Det kan leda till att jägare som råkar befinna sig i närheten av rovdjur misstänks felaktigt. Att använda telefonavlyssning, informatörer och tipsare hör hemma i en öststatsmodell och skapar oklara rättslägen.
• Nej till utbyggd rovdjursturism i Sverige. Inget vilt kan konkurrera med älgen som turistattraktion.
• Gör det möjligt att döda kungsörn enligt samma villkor som varg kan skjutas under angrepp på tamdjur med stöd av paragraf 28. I områden med mycket skador av kungsörn ska de kunna jagas med samma villkor som gäller för lojakten.
• Fler björnar bör jagas. När björnjaktkvoterna bestäms ska både vargarnas och björnarnas predation på älgstammen vägas in.
• Tillåt åteljakt på björn. Övningsskyttet före björnjakten ska vara frivilligt.
• Gör det tillåtet att ladda en halvautomatisk studsare med sex skott vid björnjakt. Nu är det endast tillåtet att ha tre patroner mot björn i halvautomaten.
• Även björnungar ska kunna fällas inom den tilldelade kvoten.
• Förläng björnjakten från nuvarande 21 augusti-15 oktober till 1 augusti-31 oktober. Björnhundar ska få användas redan vid jaktstarten den 1 augusti. Därmed kan björnjakten bli mer effektiv och inte avslutas tidigt under oktoberjakten på älg.
• Lodjursjakten bör starta redan den 1 februari istället för 1 mars, vilket är en rimlig överensstämmelse med Norges jaktstart.
• Den som nu skjuter ett rovdjur för att skydda tamdjur med stöd av paragraf 28 delges alltid misstanke om grovt jaktbrott, får vapnet beslagtaget och utsätts för en omfattande polisutredning. Det är psykiskt påfrestande, djupt orättfärdigt och urholkar tilltron till rättssystemet. Det måste gå att undersöka paragraf 28-fall på ett enklare sätt med en bedömning från fall till fall.
• Har vargar utplanterats illegalt? Frågan har en avgörande betydelse för att varg ska accepteras och JRF kräver därför att det utreds om utplanteringar skett för att etablera en vargstam i Sverige.
• Rovdjursdödade hundar skall ersättas med minst 25 000 kronor. Meriterade eftersökshundar ska kunna ge ännu högre belopp. Ersättningar skall alltid ges efter rovdjursattacker. Det gäller även hundar som skadats eller dödats av rovdjur under jaktträning.
• Rovdjursinventeringarna måste bli bättre. Siffror för vargstammens föryngringar är för gamla och inger misstroende bland dem som bor vid vargrevir.