Forskarnas bedömning är att det fanns 310 föryngringar av lodjur vintern 2007/08. Det är något över riksdagens miniminivå för lodjurstammen på 300 föryngringar per år.
Rapporten kommer att vara en av grunderna för Naturvårdsverkets beslut om hur många lodjur som får fällas den 1 mars.
Förra jaktsäsongen ökades kvoten med tio lodjur till 85. Trots det var det flera av länsstyrelserna som fick sina förslag om antal skjutna lodjur bantade av verket.
Naturvårdsverket planerar att ta beslutet i januari. Först ska länsstyrelserna få rapporten som underlag för sina förslag om tilldelning.
Men det verkar inte som att Naturvårdsverket tänker tillåta att jakten utökas så mycket som jägarna och tamdjursägarna skulle vilja.
”Det sker inget drastiskt”
– Det sker inget drastiskt på grund av att stammen når över 300 föryngringar. Riksdagens mål var just en miniminivå, inte ett tak. Riksdagen satte också en gräns på 400 lodjur inom renskötselområdet, men det villkorades av att stammen ökar i övriga delar av landet. Den ökningen är inte säkrad, säger Susanna Löfgren, chef för viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.
Det var 141 föryngringar inom renskötselområdet och 168 i övriga landet. Forskarna kallar det för en mellanårsvariation, att förutsättningarna var goda just det här året.
Kraftig ökning i renskötselområdet
Forskarnas rapport visar att det var en kraftig ökning av antalet loföryngringar i renskötselområdet. Det blev också fler kullar i södra Sverige. Däremot är utvecklingen i Mellansverige ojämn, vilket antagligen får Naturvårdsverket att hålla igen på jaktkvoten i Mellansverige.
Forskarna har delat in landet utanför renskötselområdet i nio olika regioner där varje region har likartad förväntad täthet av lodjur.
– Tätheten beror bland annat på tillgången på föda, främst rådjur för lodjurens del, säger forskaren Olof Liberg.
I de nordligaste områdena, från renskötselområdets södra gräns till Bergslagen, tycks läget just nu vara stabilt. Här ligger lodjurs- och rådjursstammarna båda på en låg nivå.
I två regioner, runt Höga kusten och i norra Bergslagen har denna stabilitet föregåtts av kraftiga nedgångar av antalet lodjur. Det har skett samtidigt som rådjursstammen där minskat.
Lostammen minskar i brist på rådjur
– I södra Bergslagen, och landskapen norr om de stora sjöarna Mälaren, Hjälmaren och Vänern, fortsätter minskningen av lodjursstammen. Här går även rådjursstammen kraftigt ned och det tror vi är förklaring till nedgången för lodjur, säger Olof Liberg.
Det blir allt fler lodjursföryngringar söder om de stora sjöarna, alltså från Södermanland till skogslandet i södra Småland-Blekinge.
– Det är både en ökning i antal familjegrupper och en geografisk expansion. Det finns fortfarande utrymme och resurser för en växande lodjursstam, säger Olof Liberg.
