Den nya älgförvaltningen skulle möjliggöra en tätare samverkan, men det tycks vara oenigt om vilka som ska bestämma mest – jägarna eller markägarna.
LRF och skogsbolagen tycker att det är markägarna som ska ha mest att säga till om, medan jägarna tycker att det är jakträttsinnehavaren. De två grupperna har gjort sina versioner av de stadgarna som ska styra älgförvaltingen.
– Skillnaden är ganska enkel. Våra stadgar utgår helt och hållet från markägaren. Det är markägaren som ska stå för inflytandet i grunden, säger Anders Wetterin, expert på jakt och vilt på LRF, till tidningen ATL.
"Jakträttsinnehavaren företräder i jaktfrågor"
Jägarna däremot tycker tvärtom.
– Det är jakträttsinnehavaren som företräder marken i jaktfrågorna, inte markägaren, säger Torsten Mörner, Svenska Jägareförbundets ordförande, till ATL.
Ibland är markägaren och jakträttsinnehavaren en och samma person, men det är vanligt att markägaren arrenderar ut jakten till någon annan. Enligt Anders Wetterin kan jakträttsinnehavaren ta sig friheter när det gäller jakten, exempelvis att ansöka om att bilda ett älgskötselområde utan att markägaren vet om det.
"Ett gemensamt förslag är ambitionen"
Torsten Mörner tycker egentligen inte att frågan om bestämmandet behöver göra de två parterna särskilt oense.
– Vi ska göra det här i samråd och inte med maktmedel mot varandra. Jag tycker inte att det är en så stor konflikt. Det är egentligen bara om vem som företräder området. De senaste åren har vi haft en väldigt bra dialog mellan markägare, skogen och jägarna. Vår ambition är att vi ska ha ett gemensamt förslag till stadgar framöver, säger Torsten Mörner till ATL.
