Ny utredning om älgförvaltningen

Genom lämplig avskjutning ska älgstammens storlek anpassas till betestillgången, de areella näringarna, trafiksäkerheten och rovdjursstammarna, anser regeringen.
– Älgen är vårt största däggdjur och en del av vår fauna som har stor betydelse för jakt, rekreation och även försörjning. Den påverkar också skogsbruket genom betesskador. Därför är det viktigt att vi har en förvaltning som tar hänsyn till de olika behov och intressen som finns, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson i ett pressmeddelande.

Enklare älgförvaltning
Det nuvarande systemet för samråd om älgjakten ska också ses över. Utredaren ska även föreslå vilka underlag som bör ligga till grund för beslut om älgavskjutningen samt i vilka former besluten bör fattas.
Översynen ska utgå från tidigare utredningsförslag. Men utredaren ska också fundera på om det är möjligt att med bättre beslutsunderlag, eller liknande, sköta älgstammen med en enklare förvaltningsmodell.
En enkel, rättssäker och kostnadseffektiv administration ska eftersträvas. Utredaren ska även ta fram fullständiga lagtexter till de författningsändringar som behövs.
Utredaren har inte ens ett år på sig. Hela utredningsförslaget ska ligga hos jordbruksministern senast den 1 maj nästa år.

Förslag om stora viltförvaltningsområden
Mycket pekar på att även den nya utredningen kommer att utgå från den så kallade älggruppens förslag. Jägarorganisationerna och skogsägarsidan har redan ett förslag som innebär att de nuvarande cirka 27 000 licensområdena skrotas.
I stället föreslås att älgjakten styrs av stora viltförvaltningsområden, som bör vara minst 50 000 hektar. Därmed kan älgförvaltningen samordnas över de stora ytor där älgarna rör sig.
Älgförvaltningen omfattar en stor verksamhet. Drygt 200 000 svenska jägare deltar i älgjakten varje höst. Det fälls årligen drygt 80 000 älgar med ett köttvärde på cirka 500 miljoner kronor.