Allt talar för att mellan 20 och 40 vargar får skjutas i vinter. Men att pricka målet på 210 djur är i princip omöjligt. Och det är ingen tvekan om att vinterns vargjakt är ett test som ställer stora ansvarskrav på jägarna. Det var budskapet från regeringen och Naturvårdsverket vid tisdagens seminarium på Öster Malma.
I mitten av decmber kommer beskedet från Naturvårdsverket som stora delar av Jaktsverige väntar på med spänning, nämligen vargjaktsbeslutet från Naturvårdsverket. Men redan nu kan man skönja en del drag i beslutet, drag som också framskymtade vid tisdagens seminarium på Öster Malma där intresseorganisationer, regeringen, Naturvårdsverket och forskare deltog.
Jakten ska alltså ske i länen Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västra Götaland och Örebro.
Jakten startar efter nyår, men det är oklart när den slutar – eventuellt i slutet av februari. Och tilldelningen blir mellan 20 och 40 vargar.
Gener ska skyddas
Troligen får man lokalt stor frihet att utforma jakten och det är också sannolikt att avskjutningen får ske rakt av, på traditionellt vis – dock med undantaget att de genetiskt värdefulla invandrade vargarna, samt deras avkommor i första led, ska skyddas så långt det är möjligt.
– Vi har inte GPS-halsband på alla dessa vargar. Vissa ungdjur från de här kullarna kommer att stryka med. Å andra sidan är det inget större problem så längre föräldradjuren finnas kvar, fastslog rovdjursforskaren Olof Liberg, koordinator för det skandinaviska vargforskningsprojektet Skandulv.
Ingen avlivning av vargvalpar
Att jaga varg genom att plocka valpar ur varglyorna, något som framförts från Rovdjursföreningen, är uteslutet:
– Helt otänkbart. Vi diskuterade frågan, men för det första anses det av de allra flesta som fullständigt oetiskt. För det andra är det inte så enkelt att hitta lyorna som vissa verkar tro, sade Liberg i en kommentar till Jakt & Jägare.
Men vad som framför allt genomsyrade seminariet var dels att målet (210 vargar) är nästan omöjligt att pricka, dels att hela jakten är ett test (inte minst för jägarkåren) och att jakten med all säkerhet får en ny utformning nästa år.
Omöjligt mål
Både Olof Liberg och Susanna Löfgren, rovdjursansvarig på Naturvårdsverket, konstaterade att taket på 210 vargar och den nedre gränsen på 20 föryngringar (som i praktiken betyder 200 vargar) är praktiskt taget omöjligt att nå. Det går helt enkelt inte att förvalta en vargstam med sådan precision.
Regeringen har i praktiken gett Naturvårdsverket ett omöjligt uppdrag.
Orsaken är helt enkelt alla osäkerhetsfaktorerna. Vargföryngringarna kan pendla kraftigt från år till år. Ingen kan förutsäga den övrig dödligheten som drabbar vargstammen, i form av olyckor, tjuvskytte eller skyddsjakt. Enbart det sistnämnda kan pendla med ett tiotal djur från ena året till det andra.
Flera gånger under seminariet påpekade Susanna Löfgren:
– Det här är nästan omöjligt. Därför ber jag om förståelse för att vi slutänden hamnar något eller några tiotal vargar fel åt det ena eller det andra hållet. För det kommer vi sannolikt att göra.
Årets jakt ett test
Inte minst på grund av den korta förberedelsetiden blir årets vargjakt något av ett pilotprojekt – ett test. Också på den punkten var alla inblandade överens.
För det första är det meningen att jakten ska organiseras lokalt och regionalt. Men idag finns inte den organisationen. I vinter blir det Naturvårdsverket som får hålla det hela.
För det andra saknas det praktiska erfarenheter och rutin kring vargjakt. Vilka effekter får olika avskjutningmodeller? Hur lätt är jakten?
Plogning för 30 000 kronor
Michael Larsson från Åmot i Ockelbo redogjorde för sina erfarenheter från en organiserad skyddsjakt på två vargar för några år sedan. Den gången kostade enbart plogningen av vägarna i området 30 000 kronor. Han budskap var mycket tydligt:
– Ska man inrikta jakten på vissa djur krävs det noggrann planering och en organisation, 30-40 jägare som kan ställa upp med kort varsel, samt rätt väder – framför allt snö, slog han fast.
Viktigt jägaransvar
Naturvårdsverkets Susanna Löfgren, liksom departementsrådet Robert Andrén, tryckte hårt på jägarnas ansvar:
På kort sikt är det viktigt att både skjuta samtliga vargar som blir tilldelade (Löfgren var mycket tydlig på den punkten), undvika överskjutningar och sköta jakten snyggt och etiskt. På längre sikt bör också jägarna visa att man medverkar till att minska den illegala jakten.
– Vi hoppas att människor nu lär sig att om färre djur skjuts illegalt så syns det i tilldelningarna vid den legala jakten. Det ska helt enkelt inte finnas något att vinna på illegal jakt, sa Susanna Löfgren.
Strider inte mot EU:s regler
Varken regeringen eller Naturvårdsverket bedömer att vinterns vargjakt strider mot EU-direktiven. På plats i Öster Malma fanns också Mattias Lindström, jaktchef för Svenska Österbotten i Finland, som redogjorde för för vargläget där.
Upplägget i Finland, där olika jaktdistrikt får årliga tilldelningar av varg har både anmälts till, och prövats av, EU – som godkänt att jakten bedrivs i förebyggande syfte.
Sverige motiverar vinterns vargjakt i princip på samma grunder.
Enas om begreppen
Mattias Lindström gav också en stark rekommendation om att Sverige definierar vad som är "gynnsam bevarandestatus". Begreppet är centralt i både nationella och internationella regelverk, och för att få förvaltningen av viltstammar att fungera någorlunda smidigt, utan ständiga processer och utdragna diskussioner, krävs det att man överens om det begreppet.
Olof Liberg konstaterade att uppfattningarna kring "gynnsam bevarandestatus" är väldigt skilda inom den svenska forskarkåren. Han har också sökt efter vägledning utomlands, men även internationellt tycks synen på "begreppet" skilja sig kraftigt mellan forskare, myndigheter och länder.
