Nu skärps tonen i konflikten kring den annalkande eftersöksbojkotten.
Polisen kastar ut bojkottarna ur organisationen.
– Tar man politisk ställning på det här sättet är man inte lämplig att representera polismyndigheten, säger Lars Sävberger vid Rikspolisstyrelsen.
En som redan fått beskedet, att han inte passar som eftersöksjägare är Roland Frid i Färnäs i Mora. Han skrev motionen om eftersöksbojkott, som Älghundsklubben i Dalarna ställde sig bakom.
– Man kan fråga sig om det är demokrati att göra sig av med människor bara för att man säger vad man tycker, säger Roland Frid.
Inte lämplig
Lars Sävberger, ansvarig för vilteftersök vid Rikspolisstyrelsen och verksamhetsledare inom Nationella viltolycksrådet, hänvisar till att eftersök i polisens tjänst en polisiär verksamhet. De som får uppdragen ska godkännas som lämpliga. Som eftersöksjägare kan man inte ta politisk ställning för en bojkott. Då är man olämplig, menar Sävberger.
– Dessutom handlar det om att vi måste ha en organisation som vi vet fungerar. Hotar man med bojkott får man lämna den här verksamheten, säger Lars Sävberger.
Polismyndigheten jobbar nu med att hitta jägare som är villiga att utföra eftersöken i de områden där det blir bojkott. Dessa eftersöksjägares identitet kommer att hållas hemlig för att det inte ska finnas risk för att de utsätts för trakasserier.
Hot mot tjänsteman
– Jag vill också poängtera att dessa personer företräder polismyndigheten. Det blir fråga om hot mot tjänsteman om någon förföljer dessa jägare på något sätt, säger Lars Sävberger.
Han meddelar också att markägare som bojkottar eftersök, inte heller kommer att få det vilt som avlivas av eftersöksjägarna.
– Antingen får den jägare som utför uppdraget ta djuret, eller också finns det möjlighet att köra det till något viltslakteri för försäljning, säger Lars Sävberger.
Förtvivlad
Roland Frid i Färnäs är förtvivlad över vargsituationen runt Mora. 2005 tog vargarna en av hans hundar och i höstas höll en andra hund på att bli vargmat.
– Jag har levt för löshundsjakten och gjort omkring 50 eftersök på älg sedan 1985. Det känns ungefär som om man lägger ned hela sin själ i att bygga ett hus - och så brinner det ned dagen efter att det står klart, säger Roland Frid.
Han märker hur löshundsjakten är på väg att dö sotdöden i hans område. En gång i tiden kom 300 hundägare till start i löshundsprov. I dag är summan halverad. Även medlemsantalet i Älghundsklubben berättar om krisen. 948 medlemmar hade man som mest, i dag är det 600 som löser medlemsavgift.
Andra bestämmer
– Politikerna i Stockholm, och människor på andra håll i landet, bestämmer bara att vi ska ha det så här. ”Vi måste ha råd med vargen” och ”stor acceptans för rovdjurspolitiken”, heter det, men det är mest människor som inte är berörda av vargen, säger Roland Frid.
Han frågar retoriskt vad det är för skillnad på en smålänning och en dalmas, vilken skillnaden är mellan en renägare och en fäbodbrukare.
En sista kamp
– När vi jägare bara fortsätter att ställa upp, blir det ungefär som när Jesus bar sitt eget kors till avrättningen. Vi ställer upp på vår egen undergång. Det här blir en sista kamp för att försöka rädda löshundsjakten, säger Roland Frid.
