Rätten avslog SJF:s överklagande

Kammarrätten anser att ett en spridning av uppgifterna i jaktkortsregistret innebär en risk för att vapen kommer till brottslig användning. Registret innehåller omkring 260 000 adressuppgifter på personer som i de flesta fall är vapeninnehavare.
Kammarrätten konstaterar också att det är ovidkommande om Jägareförbundet tidigare, förvisso helt klanderfritt, både tagit del av – och ansvarat för – jaktkortsregistret.

Dom blev prejudicerande
Bakgrunden till att Jägareförbundet nu – efter över 60 år med närmast fri tillgång till jaktkortsregistret – inte längre får del av uppgifterna är en dom i Regeringsrätten förra året. Då gällde det Jägarnas Riksförbunds begäran att få ta del av jaktkortsregistret.
När frågan till slut avgjordes med ett avslag i Regeringsrätten konstaterade Naturvårdsverket dels att man jämställer de båda jägarorganisationerna, dels att Regeringsrättens dom är prejudicerande.

Eftertraktat register
Det finns två skäl till varför jaktkortsregistret är så viktigt:
• Det ena är att man genom registret troligen kan nå de flesta av landets jägare med information, något som båda förbunden hävdar är nödvändigt eftersom båda har ett så kallat allmänt uppdrag att jobba med information om jakt och viltfrågor.
• Det andra skälet är medlemsvärvning.

Bakslag för JRF
För Jägarnas Riksförbund (JRF) skulle tillgång till jaktkortsregistret ha blivit ett oerhört genombrott i medlemsarbetet. Därför var Regeringsrättens dom förra året ett bakslag.
– Vi anser givetvis att Naturvårdsverket borde kunna anförtro oss den här informationen när vi – i likhet med Jägareförbundet – kan visa att vi kan hantera uppgifterna säkert. Ytterst få personer skulle få ta del av uppgifterna, säger Jägarnas Riksförbunds generalsekreterare, Per Wanström.
Han vill emellertid inte kommentera den nya domen i Kammarrätten som gäller Jägareförbundets överklagande.

Prövning i Regeringsrätten
Håkan Weberyd, generalsekreterare på Svenska Jägareförbundet, säger att förbundet ska begära prövning av Kammarrättens dom hos Regeringsrätten. Han anser också att säkerhetsfrågan när det gäller jaktkortsregistret fått för stora proportioner.
– För det första: Hur intressanta är egentligen jägarnas vapen för brottslig verksamhet. För det andra: Det finns många fler register är i så fall är lika känsliga. Ta bara jakttidningarnas prenumerantlistor och jägarorganisationernas medlemsregister, säger Håkan Weberyd.

Allt fler struntar i jaktkortet
Oavsett hur det går med prövningen i Regeringsrätten måste Jägareförbundet nu fundera på hur man ska hantera både det allmänna uppdraget och förbundets medlemsarbete.
Mycket talar dessutom för att jaktkortsregistret har förlorat en del av sitt forna värde. Detta på grund av att allt fler jägare verkar strunta i att lösa jaktkort. Registret har krympt från
322 000 till under 260 000 på 15 år.
– Men när vi frågar jaktlag runt om i landet om de minskat sitt medlemsantal så är svaret oftast nej. Snarare har antalet medlemmar ökat. Samtidigt ökar försäljningen av jaktammunition och Sifos Orvesto-undersökning tyder på att mer än en halv miljon svenskar jagar. Således borde fler lösa jaktkort, säger Håkan Weberyd.

Naturvårdsverkets ansvar
– Det är något som är väldigt galet, men vi får ingen draghjälp av politiker eller Naturvårdsverket för att lösa det här problemet, tillägger Håkan Weberyd
JRF:s Per Wanström gör en liknande bedömning och konstaterar att Naturvårdsverket har ett ansvar för att komma åt jaktkortsskolket. De båda jägarorganisationerna kan bara nå sina medlemmar.
Wanström pekar också på att antalet vapenägare – troligen minst en halv miljon jaktvapeninnehavare – också talar för att det borde finns betydligt fler jaktkortslösare.