Rovdjuransvarig i Värmland: ”Vi måste ha vargjakt”

– Två tredjedelar av länet har vargrevir i dag. Problemet är att vi fram till snön kommer inte har någon riktig koll på vilka av de revirmarkerande paren som fått valpar. Om vi väntar ännu längre med jakt kan vi plötsligt hamna i ett läge där det kanske måste skjutas ett hundratal individer, säger Lars Furuholm.
Värmland berörs i dag av ett 15-tal vargrevir. Under vintern 2007 konstaterades att det föddes valpar i fem-sex revir. Hur många som fötts i år vet ingen.

Snöfattiga vintrar ger mörkertal
De snöfattiga vintrarna har också gjort att spårningarna inte varit riktigt effektiva. Därför kan det finnas ett visst mörkertal, menar Lars Furuholm.
– Eftersom stora delar av Värmland dessutom är så glest befolkat, har vi inte mycket hjälp av allmänheten heller. I vissa områden är det få människor som ringer och berättar om spår eller observationer, säger Lars Furuholm.
Riksdagen har satt upp som etappmål att den svenska vargstammen ska ha 20 föryngringar per år.
– Räknar vi ihop Dalarna och Värmland så är vi snart är på väg att passera det målet, säger Lars Furuholm.
Han gör ett räkneexempel: Tre-fyra valpar brukar överleva i kullarna. 

20-30 vargar per år måste skjutas
Med 20 föryngringar blir det mellan 60 och 80 vargar i tillskott. Dras den naturliga dödligheten bort, betyder det att det måste skjutas ungefär lika många vargar årligen, 20-30 stycken – om stammen ska hållas på en konstant nivå, säger Lars Furuholm. Han varnar för att utvecklingen, vargstammens tillväxt, börjar gå mycket fort om inte jakt sätts in snart.
– Eftersom vi inte ens kommit i det läget att vi överhuvudtaget kan diskutera beståndsreglerad jakt på varg, kan det här utvecklas till mycket en svår situation om några år. Allmänheten och EU kommer säkert att ha synpunkter om vi måste börja avliva ett stort vargar för att få ned stammen i hanterbar storlek, säger Lars Furuholm.

”Frysa” stammen i tre år
Han tycker att rovdjursutredare Åke Petterssons förslag är bra. Det går till exempel ut på att frysa antalet föryngringar i tre år och införa jakt i väntan på ett nytt beslut om vargstammens framtida storlek.
– I glest befolkade delar av världen går det väl att låta vargstammarna växa okontrollerat. Men i Sverige ska ju vargar och människor samsas på ett rimligt sätt. Tar vi inte tag i saken snart kan situationen bli ohanterlig, säger Lars Furuholm. Det har talats en del om att den svenska jägarkåren behöver några år på sig för att lära sig vargjakt. Lars Furuholm tror dock att jägarna har genomförbara idéer om hur jakten kan gå till.
– Vi hade två ärenden med skyddsjakt, ett i Jangen-reviret och ett i Gräsmark, och där användes samma metoder som vid älgjakt. Det gick bra. Problemet är annars att det krävs snö för att jägarna ska veta vilket område de ska passa kring. Att vintrarna blir snöfattigare kan innebära problem, men jägarkåren har säkert andra idéer om hur jakten kan klaras av.

Få politikerna att förstå
– Det är jag inte orolig för. Värre är att få politikerna och allmänheten att förstå vilken situation som håller på att uppstå med vargstammen, säger Lars Furuholm.
Han anser att besluten om vargstammens utveckling måste ske i samarbete med berörd befolkning.
– Vad det kan innebära i framtiden vet ingen, men just nu finns det skäl att stanna upp några år, säger Lars Furuholm.