I en debattartikel i Nya Wermlands-Tidningen skriver socialdemokraterna Ann-Christine Johansson och Mikael Dahlqvist att vargfrågan måste hanteras i samklang med befolkningen som direkt berörs.
"Vargfrågan är en mycket viktig fråga för glesbygden. Det handlar om människors vardag, trygghet för barn, husdjur och boskap", skriver de.
Ann-Christine Johansson och Mikael Dahlqvist menar att det är få frågor som väcker lika starka känslor som varg, oavsett var man bor.
"Många är engagerade i debatten som främst handlar om stammens storlek och geografiska läge. Därför anser vi att regeringens beslut att stoppa licensjakten på varg är förödande för ett vargtätt län som Värmland", skriver de i debattartikeln.
Fel lägga skulden på EU
De två socialdemokraterna anser att regeringen skjuter över skulden på EU för att den svenska rovdjurspolitiken ser ut som den gör, och menar att det är att smita undan en viktig fråga som berör människor och deras vardag.
De påpekar att EU:s art- och habitatdirektiv, som EU stöder sin rovdjurspolitik på, utformades när EU bestod av en handfull länder.
"I dagsläget är förutsättningarna annorlunda då det har kommit in många nya medlemsländer med livskraftiga vargstammar. Frågan vi ställer oss är om regeringen agerat tillräckligt kraftfullt?", skriver de.
"En viktig fråga för glesbygden"
"Klart är att frågan måste hanteras i samklang med befolkningen som direkt berörs utifrån nationella intressen. Vargfrågan är en mycket viktig fråga för glesbygden. Det handlar om människors vardag, trygghet för barn, husdjur och boskap. Jakt och annat friluftsliv påverkas negativt. Vi hävdar att vargens utbredning kommer att påverka fastighetspriser," fortsätter de två socialdemokraterna.
330 vargar
Enligt Ann-Christine Johansson och Mikael Dahlqvist växer vargstammen snabbt, och menar att man beräknar en vinterstam år 2011 på 330 invidivider. Av dem finns ungefär hälften i Värmland, där det föds 14 valpkullar varje år och finns 23 revir.
"Vi socialdemokrater säger nej till att inplantera ny varg för att stärka vargstammens genetiska status. En sådan åtgärd skapar inte förtroende för rovdjurspolitiken. Internationella studier visar att inplantering av varg kan ha motsatt effekt. Vi vill istället se en 20-årig plan för att stärka genetiken, och att den stärks genom naturlig invandring, vilket sker idag. Det krävs långsiktighet i rovdjurspolitiken", skriver de.
"Öka regional förvaltning"
För att anpassa stammen efter de lokala och regionala förutsättningarna anser de att man måste öka den regionala förvaltningen. Kontrollerad jakt på varg kan vara nödvändig i vissa områden som drabbas hårt, och kan göra att varg blir skyggare för människor och söker sig till nya områden, menar de.
"Licensjakt och skyddsjakt är en del av den regionala förvaltningen som vi förordar. Ett ökat lokalt inflytande hos befolkningen i utsatta delar leder till ökad acceptans för rovdjuren. Dock är det viktigt att den sker kontrollerat och begränsas till områden med stora bestånd, Värmland är ett sådant område. Vi måste bli bättre på att hitta sätt att undvika konflikter inte minst för vargstammens skull. Det sista vi behöver är en politik som spär på konflikterna", skriver Ann-Christine Johansson och Mikael Dahlqvist avslutningsvis.
