Stora rovdjur som kommer närmare än 500 meter från människor boningar ska tveklöst avlivas och försöker rovdjur angripa tamboskap ska skyddsjakt omedelbart träda i kraft.
Det är några förslag som Jägarnas Riksförbund lyfter fram för att människor på landsbygden ska kunna skydda sig mot främst varg.
Enligt Jägarnas Riksförbund, JRF, måste utgångspunkten vara att människan och hennes livsmiljö alltid ska komma i första hand. Det framför JRF i sitt remissvar till Naturvårdsverket om olägenheter som de stora rovdjuren, och då främst vargen, medför.
I svaret går JRF igenom en rad punkter där vargetablering medför sociala och ekonomiska olägenheter för människor.
Påverkar på många sätt
Bland annat drabbas markägare ekonomiskt då intäkter från jaktarrenden sjunker. Andra näringsidkare som småbrukare, samer och fäbodbrukare riskerar att få tamboskap angripna och dödade av varg. Socialt drabbas de också av begränsad frihet och ständig oro för sina djur.
JRF pekar även på att i flera fall har det hänt att hotade raser av får och nötboskap har angripits och dödats av varg. Det rör sig då om raser som, till skillnad från vargen som är ett av jordens vanligaste rovdjur, det endast finns några hundar individer kvar av rasen.
Säkerhetsrisk för skogsarbetare
Andra som drabbas av rovdjuren är personer som arbetar i skogen med exempelvis röjning, taxering och avverkning. Rovdjuren orsakar ökade kostnader för att säkra arbetsmiljön och skapar också oro för den egna säkerheten.
Näringsidkare som arbetar med ekoturism som jakt, fiske och ponnyridning drabbas då exempelvis jaktturism kan slås ut helt medan fiske och ponnyridning begränsas på grund av rädsla.
Hundägare drabbas då man inte kan släppa sin hund och därmed heller inte träna den så den kan meriteras på jaktprov.
Hunduppfödare påverkas också av vargetableringen då marknaden för främst drivande hundar minskar när allt färre vågar släppa sin hund.
Urholkar allemansrätten
Även svamp- och bärplockare drabbas av rovdjuren då många inte längre vågar gå i skogen. Därmed urholkas också allemansrätten.
De här punkterna är bara några exempel av alla de problem som vargen skapar för landsbygdsbefolkningen.
Sätt att skapa acceptans
JRF menar att för att den beslutade skyddsjakten ska få någon acceptans måste människor få möjlighet att omedelbart avliva rovdjur som kommer närmare hus och gårdar än 500 meter. Vidare vill JRF att så snart rovdjur försöker angripa tamdjur ska ett generellt skyddsjaktsbeslut omedelbart träda i kraft.
Vad som ska avgöra om rovdjur är en allvarlig olägenhet ska bygga på hur den drabbade upplever situationen, alltså på samma sätt som man bedömer trakasserier och mobbing på arbetsplatser eller i skolan.
Lokalt beslut
Beträffande vem som ska besluta om skyddsjakt så menar JRF att det kan varje läns viltförvaltningsdelegation göra, förutsatt att representationen förändras så att jägare och markägare, som sitter på förvaltningsansvaret, får minst 60 procent av rösterna.
När det gäller kostnaden för skyddsjakt menar JRF att staten ska stå för alla utgifter via medborgarnas skattsedel då de stora rovdjuren anses vara av allmänt intresse.
