Skogsmästare pekar ut rådjur som allvarliga skogsmarodörer

Han är upprörd över att allt fokus, i debatten om viltets skador på skogen, handlar om älgen. Lars Davidsson pekar på att lövträd som asp, ek, rönn och sälg sprirar överallt, men att de aldrig når högre än till knähöjd. Visst, det finns äldre stora träd, men det är skralt med nybildningen, menar Davidsson och varnar för att skogslandskapet succesivt går mot enfald och "granifiering". Det leder i sin tur till mindre viltfoder.

Lång erfarenhet 
De är inte vem som helst som uttalar sig i frågan. Lars Davidsson är inne på sin 30:e säsong som inventerare för Riksskogstaxeringen. I tidningen Skogsland tar han sin egen fastighet, 75 hektar i Asklanda i Västra Götaland, som exempel.
– 43 procent består av tallskog där träden är äldre än 65-70 år. Ändå kommer det inte en enda självsådd tallplanta, säger Lars Davidsson till Skogsland.
Blndad tall och gran sattes 1984 på marken, växelvis i olika rader, men när det var dags för gallring i vintras fanns inte en enda tall.

Inga forskningsdata 
Lars Davidsson pekar på att det saknas forskningsdata på hur mycket rådjuren styr floran i våra svenska skogar.
– Nu har jag gett upp att plantera tall. I längden tål inte skogen dagens klövviltstryck. Stammarna måste reduceras om vi vill ha skog och vilt i balans, antingen genom ökat jakttryck eller genom större rovdjursstammar, säger Lars Davidsson, som är förundrad över att rådjuren inte ens nämns vid namn i Maria Norrfalks jaktutredning.