Skyddsjakt på älg i mars beviljades

Markägaren säger att han fått tallplanteringar förstörda på en totalt cirka sju och en halv hektar. Där har älgarna betat toppskott och gnagt bark. Han uppger att han försökt spruta olika medel på tallarna för att få älgarna att lämna dem ifred, men det har inte gjort någon skillnad.
Ansökan om skyddsjakt kom först till länsstyrelsen, som avslog den. De ansåg att det krävdes en färsk inventering av skadorna först.
Skogsägaren överklagade beslutet till Naturvårdsverket, som då gav klartecken till skyddsjakten. Verket ansåg att en äldre skadeinventering räckte.

”Finns ingen patentlösning”
– Vi har gjort bedömningen att skyddsjakt är en metod som kan störa älgarna. Vi har sett effekt av skyddsjakt på andra ställen. Men jag måste säga att det är ovanligt med skyddsjakt på älg och det finns ingen patentlösning på problemet, säger Christer Pettersson, handläggare på Naturvårdsverket, till Svensk Jakt.
En vuxen älg fick skjutas mellan den 15 februari och den 31 mars.
Att skyddsjakten beviljades har fått jägarna i trakten att reagera kraftigt. Dessutom användes löshund i jakten som jagade en älg på fel mark, hävdar Nässjö jaktvårdskrets.
Jakten är polisanmäld av jaktvårdskretsen för att få klarhet i om markägaren brutit mot lagen.

Krävde färskt skadeintyg
– Det mest förbluffande är att Naturvårdsverket inte lyssnat på länsstyrelsen som krävde ett färskt skadeintyg för att godkänna skyddsjakt, säger Kjell Mohlin, ordförande i Nässjö jaktvårdskrets, till Svensk Jakt.
Kjell Mohlin anser att tallplantorna får ta mycket stryk eftersom det inte finns så mycket tall i området. De få tallar som då finns lockar till sig älgarna.
– Ska det skjutas något är det vuxna hondjur för att minska älgstammen. Men om man ska komma ifrån betesskador i dessa tallplanteringar måste man nog skjuta alla älgar. För tallplanteringarna lockar älgarna till platsen, säger Kjell Mohlin till Svensk Jakt.
Älgstammen i det aktuella området består av cirka sex älgar per 1 000 hektar.

Ingen garanti
Att skyddsjakt beviljats är inte en garanti för att skadorna minskar.
– Jag tror att effekten av en skyddsjakt i detta fall blir ytterst liten, säger Daniel Ligné, biträdande riksjaktvårdskonsulent, till Svensk Jakt.
Älgens huvudsakliga period för vinterbete är på väg att ta slut och dess rörelsemönster gör att det är svårt att bedöma om det är samma älgar som återkommande betar på platsen. Betesskadorna behöver kontrolleras över större arealer, enligt Daniel Ligné.
– Effekten blir bara att det blir två älgar mindre. Dessa kunde markägaren lika gärna ha skjutit under nästa älgjakt eller redan i höstas, om han samarbetat med grannarna, säger han i Svensk Jakt.