Sorkinsamling avslöjar dvärgbandmask

Sorkar är, till skillnad från räv, mer stationära med hemområden, i regel från några hundra till något tusental kvadratmeter i storlek. Det betyder att om forskarna hittar dvärgbandmasksmitta, så vet man var den finns, skriver statsveterinären Erik Ågren i ett pressmeddelande.
Det smittade räven kan ha smittats i närheten av Lanneröd där den sköts, men den kan också ha smittats flera kilometer eller mil bort. Andelen smittade sorkar förväntas vara lägre än andelen smittade rävar och för att få säkra resultat måste en omfattande insamling av sorkar ske.

Snabb start
Sannolikheten att påvisa smittade sorkar är störst efter snösmältningen innan reproduktionen kommer igång. Jordbruksverket har därför beslutat att insamling av sorkar ska påbörjas så snart det är möjligt.
Insamlingen sker i samarbete med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och SVA. Förberedelserna på plats startar under mars/april och de insamlade gnagarna ska analyseras vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och vid SVA. Resultat av undersökningarna förväntas vara klara i maj/juni. Förutom förekomsten av dvärgbandmask vill forskarna också veta vilka smågnagararter som är inblandade i parasitens livscykel.