Tvingades backa för vargarna

Det var den 4 november som Marcus och Zilla jagade älg med sitt jaktlag utanför Fredriksberg i Dalarna. Zilla hittade ko med kalv och det blev stånd och gångstånd om vartannat i den cirka 500 hektar stora såten. Sedan passerade älgarna och Zilla en passkytt och alla tre bar av norr ut i sken. Marcus ropade på radion att han skulle gå efter hunden och sa åt jaktkompisarna att de kunde åka vidare till ett annat område.

Anade oråd 
– Då misstänkte jag att allt inte var som det skulle. För jag såg på Garmin Astron att Zilla kom springade tillbaka i väldig fart. Hon brukade ta det lugnare i återgången.
När Marcus kom bara 50 meter ifrån sin hund visslade han åt henne. Till svar fick han ett skri. I efterhand tror han att det var en av vargarna som skrek.
– Det är en blandning av gran- och tallskog på platsen och man ser kanske 20 meter. När jag kom fram på 10-15 meters avstånd såg jag att tre vargar stod lutade över någonting och förstod att det var Zilla som låg där. Två andra vargar stod och tittade rakt på mig, berättar Marcus.

Vargarna omgrupperade
Han skrek och tjoade allt vad han orkade under tiden som han krånglade loss geväret på ryggen. Två varningsskott avlossades från höften.
– Vargarna flydde inte utan stod kvar. Då sköt jag en av dem. Platsen ligger i en sluttning och när jag sköt tumlade vargen ned död bland de andra vargarna. Då rusade de upp i slänten och ställde sig på en rad på cirka 15 meters avstånd. Jag blev fruktansvärt rädd. Skotten var slut och jag slet fram kniven, men den kändes inte speciellt stor med sitt femcentimeters blad.

Backade ut skräckslagen
Skräckslagen tvingades han backa ut från platsen och då förstod han också att Zilla var död. Han såg att vargarna slitit loss ett bakben på henne.
– Jag mådde fruktansvärt dåligt. Ovanpå allt helvete lade radion av, så jag fick gå fem-sex kilometer till närmaste gård där jag fick låna telefon och kunde ringa länsstyrelsen, berättar Marcus.
Vargen han sköt var en ungtik och en möjlighet är att det var just en flock ungvargar som var ute på jakt.

Morska ungvargar? 
– Jag såg ingen varg som var större än de andra eller hade sändare. I efterhand har jag också fått höra att det kanske var därför de var så orädda och inte flydde, att det var ungvargar som morskade upp sig istället, säger Marcus.
Länsstyrelsens besiktningsman gjorde en detaljerad undersökning på platsen och videofilmade bland annat Markus när han berättade och beskrev vad som hänt.
– Jag blev aldrig formellt delgiven någon misstanke, men polisen sa att jag skulle få bössorna beslagtagna under utredningen. Men det kom aldrig någon och hämtade dem, berättar Marcus.
Och häromdagen kom brev från åklagarmyndigheten att det inte finns några misstankar om brott.

I enlighet med paragraf 28 
– Jag har avskrivit ärendet. Utredningen visar att han agerade i enlighet med bestämmelserna i paragraf 28, säger åklagare Ingvar Wennersten i Malmö.
Marcus är så olyckligt lottad att båda jaktmarkerna han har tillgång till ligger i vargrevir. Förutom Fredriksberg jagar han också i Hasselforsreviret i Örebro.
– Direkt efter den här fruktansvärda händelsen orkade jag inte jaga, men sedan var jag i alla fall ut och släppte den andra hunden jag har, en korsning mellan jämte och collie. För några veckor sedan var jag också och hämtade en ny jämthundsvalp. Hur det än är så kommer jag att försöka fortsätta med löshundsjakten.

Tur att sonen inte var med
Det togs bilder på Zilla efter vargattacken. Hon var så gott som uppäten och Marcus vill inte att bilderna ska publiceras.
– Det beslutet har jag tagit med hänsyn till min åttaårige grabb som är mycket intresserad av att vara med på jakter. Han läser tidningen och skulle må mycket dåligt om han såg hur det slutade för Zilla. Tur i oturen den här dagen var att han inte var med i skogen. Jag tror inte att han någonsin skulle vilja följa med på jakt igen, om han hade varit med om det jag upplevde, säger Marcus.