Tvingades skjuta sin hund i nacken efter vargattacken

Han och Albin var på rävjakt i Nornäs, fyra mil norr om Älvdalen, på tisdagen när tragedin inträffade.
– Det blev ett väldigt sent släpp, efter lunch, eftersom vi åkte runt och försökte hitta något ställe där det inte var farligt att släppa hunden. Det första drevet stannade vid ett stort och känt gryt. Men där hittade Albin nya spår som intresserade honom, berättar Håkan Johansson.

Albin gallskrek
Plötsligt hörde han hur hunden gallskrek på en kilometers avstånd. Håkan Johansson sprang allt vad han kunde mot platsen och avlossade skott efter skott i luften. Under vägen hörde han hur Albins hemska skri förvandlades till ett mer lågmält klagoyl.
– Det var fruktansvärd terräng att springa i, så det tog sin tid. När jag kom fram på 70 meters avstånd såg jag en ensam varg som stod och tuggade Albin i strupen. Jag lyfte studsaren för att skjuta den, men jag såg absolut ingenting i kikaren – det var som att titta i en tub med mjölk. Och ingenting hade jag att torka med, eftersom jag var totalt genomblöt, berättar Håkan Johansson.

Lommade i väg
Vargen lommade i väg och när Håkan nådde fram till Albin låg han bara och tittade på sin husse.
– Jag lade mig ned och pratade med honom en stund. Han verkade först inte vara så allvarligt skadad, jag såg bara några sår här och där. Men när jag kände med handen över ryggen upptäckte jag att en ryggkota var helt krossad. Det bara knastrade när jag lade handen där.
Håkan Johansson förstod vilket oundvikligt faktum han stod inför. Han reste sig för att hämta geväret.

Nådaskottet 
– Då stapplade han upp på frambenen och försökte följa efter mig. Blicken var hemsk, han såg ut att tro att han gjort något fel. Han orkade sitta en liten stund, sedan trillade han omkull. Jag tog geväret och sköt honom i nacken, berättar Håkan Johansson.
Han handlade rationellt i den svåra situationen och släpade själv ut sin döda jaktkompis till närmaste väg. Efteråt har känslorna hunnit i kapp honom.

Grämer sig
– Det känns för djävligt. Jag har inte sovit någonting i natt. Allra mest grämer det mig att jag inte lyckades ta livet av vargen, säger Håkan Johansson.
På onsdagen var länsstyrelsens besiktningsman, Hanse Hansson, med och spårade vargen som dödade Albin. Det visade sig vara en varg från det så kallade Fulufjällsreviret, som lämnat flocken, vandrat iväg 18 kilometer och dödat Albin, för att sedan gå raka vägen tillbaka igen.

Ungvarg?
– Det måste vara ungvargen som finns i flocken. Spåren var inte mycket större än Albins och det fanns inga revirmarkeringar efter vägen.
Håkan Johansson har sedan i augusti jobbat hårt med en enkätundersökning bland de människor som berörs av Fulufjällsvargarna.
 
Enkät bland berörda
– Vi har frågat alla över tolv år, 234 personer i byarna, och 93,6 procent vill att hela flocken tas bort. En hund togs i Sälen i fredags och runt lunch samma dag sågs två vargar jaga rådjur mitt inne i byn Nornäs. Människor med småbarn var förvivlade. De här vargarna är inte naturligt skygga för människor – ett beteende som de lär sina valpar. De måste skjutas. Om det kommer nya vargar ska de jagas direkt, så att de lär sig att hålla sig undan människor, säger Håkan Johansson.

Skyddsjakt på hel flock?
Han har nu vänt sig till de tre berörda jaktkretsarna i Sälen, Älvdalen och Transtrand. Förhoppningen är att de ställer sig bakom en skyddsjaktsansökan på hela flocken.
Håkan Johansson frågar sig hur samhället ska göra med eftersök på trafikskadat vilt i framtiden, när ingen vågar släppa en löshund längre.

Vem gör jobbet?
– För att få tag i till exempel en skadad björn, måste man kunna släppa hunden. Vi är inte många som har några hundar som duger till eftersök på skadade björnar. Vem ska göra jobbet om det inte går att ha löshund här? säger Håkan Johansson.
Han beklagar också att även jägarkåren till en del består av människor som tycker att vargen visst kan få finnas.

Samma inställning
– Jag hade väl samma egoistiska inställning själv, innan vi fick reviret i Sörsjön. Så farligt är det väl inte, tänkte jag. Men faktum är att varg abslut inte går att förena med till exempel löshundsjakt. Den påverkar hela livet på landsbygden och ibland undrar jag hur politikerna tror att vi ska kunna bo kvar här, säger Håkan Johansson.