Unik studie av björn och ren inledd

På sina håll förlorar samebyarna 40-60 procent av årskalvarna till rovdjuren. Den statliga ersättningen för björntagna renar bygger på hur stora marker samebyarna förfogar över. Det får till följd att ersättningarna inte blir rättvisa. En sameby med stora marker men liten björnstam kan få mer i ersättning än den sameby som har små marker och stark björnstam.

1 000 dräktiga vajor märks
Forskningen kring björnens inverkan på rennäringen är hittills liten. Därför märks 1 000 dräktiga renvajor i dagarna med GPS-sändare hos Udtja sameby i Jokkmokk. Senare i vår ska också fem-tio björnar märkas. Systemet kommer att slå larm när en märkt björn kommer inom hundra meter från de märkta renarna.
– Och när björnen sen gått därifrån så går vi in och följer björnen för att hitta alla rester av bytesdjur som till exempel renkalvar, säger forskaren Jens Karlsson på Viltskadecenter, till Ekot.

Vilka björnar ska skyddsjagas? 
Studien ska bland annat ge svar på vilka björnidivider som är mest benägna att ta ren och därför bör skyddsjagas.
Jordbruksdepartementet betalar studien som utförs av Viltskadecenter och Skandinaviska björnforskningsprojektet.