Vargjakten i Voxna mest symbolisk

Jägarna har gjort sitt uppdrag och utfört vad myndigheterna beslutat, konstaterar han.
– Vi inom JRF ansökte om att få skyddsjakt på tre vargar i Voxnareviret. Naturvårdsverket beslutade om att endast en varg skulle få fällas. Att skjuta bort bara en varg kommer med största säkerhet inte att minska riskerna för vargangrepp.
Lokalbefolkningen kommer troligtvis även fortsättningsvis att ha varg springande vid bebyggelse, befarar Hans Degerman.

Jakten med löshund hotad
– Jakten med löshund i många områden i Mellansverige är snart borta på grund av varg. Själv håller jag på och försöka få jakt på andra områden som inte har någon fast vargstam, tillägger han.
Maud Öst är en av flera voxnabor som sitter med i Voxnagruppen, ett samarbetsorgan med bland annat länsstyrelsen i Gävleborg.
– Jag tror inte att det hjälper att skjuta endast en varg. Det här är bara ett sätt att få voxnaborna att hålla käften, kommenterar hon.
Voxnagruppen kommer inom de närmste dagarna att träffas och diskutera hur de skall förhålla sig till rovdjursproblem som uppstår.
– Vad gör myndigheterna om vargarna fortsätter att springa bland bebyggelse i området? undrar Maud Öst.
Överåklagare Sven-Erik Alhem kritiserade skyddsjakten i Voxna när han deltog som ”samhällsdebattör” vid vargsymposiet i Vålådalen.

”Jakthundar jägarnas ansvar”
Han anser att beslutet var felaktigt och att det är jägarnas ansvar att hålla reda på lösspringande jakthundar.
– Det är svårt att inse att det finns tillräckligt tungt vägande skäl för skyddsjakt därför att ett antal hundar går åt eller skadas, kommenterade han enligt TT.
Naturvårdsverkets rovdjursansvariga Susanna Löfgren försvarade skyddsjakten.
– Det var särskilt problematiskt i Voxnareviret. Vi såg ett fördubblat antal angrepp på hundar och angreppen var fler än i andra revir. Men vi ska nu låta utvärdera skyddsjakten där för att se vilka effekter den får.