Nätverket för illegal jakt på varg som skildras i TV-dokumentären Vargkriget är en fråga för de berörda polismyndigheterna i varglänen. Den bedömningen gör både Rikskriminalen och Säpo.
Att beväpnade nätverk säger sig syssla med organiserad tjuvjakt och har företrädare som säger ”de som försöker tysta oss går samma väg som vargen” räcker inte för att Säkerhetspolisen ska rycka ut.
– Vi jobbar inte med frågan, kommenterar Patrik Peter, pressekreterare på Säpo.
Om nätverket som framträder i TV-filmen skulle försöka påverka politiker, myndigheter eller journalister med till exempel hot hade det varit ett fall för Säpo.
”De är inga högkapacitetsaktörer”– Vi har tittat på några få enstaka fall och bedömt att detta inte är en fråga för Säkerhetspolisen. Anledningen är att när det gäller så kallad otillåten påverkan koncentrerar vi oss på högkapacitetsaktörer.
Säpo fokuserar istället på till exempel Vit makt-organisationer och den autonoma rörelsen.
– Bedömningen är att vi för närvarande inte kommer att jobba med den här grupperingen. Det här är ett jobb för de enskilda polismyndigheterna att ta enskilt eller tillsammans, säger Patrik Peter.
Hans kollega på Rikskriminalen, Varg Gyllander, är på samma linje.
”De uppfyller inte kriterierna”
– Rikskriminalen ska bekämpa grov organiserad brottslighet. Nätverket som skildras i dokumentären uppfyller inte kriterierna för det. Definitionen är nämligen att det ska handla om brottslighet för ekonomisk vinning, förklarar Varg Gyllander.
Rikskriminalen har visserligen en polis som jobbar med illegal jakt. Men han kommer inte att kopplas in som det ser ut nu.
– Det här är enskilda brott som de lokala polismyndigheterna ska jobba med. Men inget hindrar att poliserna i de berörda länen börjar samarbeta med varandra, eller ber oss att hjälpa till. Men vi har inga meddelanden om det, säger Varg Gyllander.
