Vargstängsel hjälpte inte

Han och hustrun Gunilla är hårt prövade av lodjur och vargar. Fram till sommaren 2010 var gården en idyll, sedan brakade helvetet lös. 82 får, två kalvar och en kviga dödades eller bara försvann. På det stora flertalet av de påträffade kropparna kunde länsstyrelsens besiktningsman inte finna vilket djur som stått för dödandet. Domen blev ersättning för 20 tackor.

Tolv kilometer rovdjursstängsel
Sedan dess har gården kringgärdats med rovdjursstängsel. Totalt har Walter och Gunilla Preiholt satt upp tolv kilometer elstängsel och räknar med att de betalat omkring en miljon kronor, ur egen ficka, för arbetet.
I juni dödades två av avelsbaggarna på gården. Då beslöt Walter och Gunilla att inte låta djuren beta i hagarna ned mot sjön, eftersom det inte går att stängsla där. Det beslutet kommer att kosta dem 70 000 kronor i uteblivet, årligt EU-stöd.
På måndagseftermiddagen går Walter Preiholt runt i beteshagarna tillsammans med veterinär. Han tar av sig studsaren och ger de svårast skadade fåren ett nådaskott.

Stinkande kroppar
Kropparna samlas på en släpvagn efter en fyrhjuling. Det stinker av maginnehåll från de döda djuren.
Vänner och grannar hjälper till att försöka jaga rätt på blodiga får som irrar runt i hagarna eller springer omkring på byvägen. De får som veterinären bedömer kan räddas skjutsas för närmare besiktning till ett fårstall.
– Det är varg som ligger bakom attacken. Min bedömning är att de måste ha gått rakt igenom stängslet. Fåren verkar ha drabbats av panik och också sprungit mellan trådarna. Tre av fåren har man ätit på, resten är bara ihjälbitna, säger länsstyrelsens besiktningsman, Bertil Persson, Arboga.
På några dygn har vargarna i Skultunareviret gett sig på två fårbesättningar. I Fläckebo någon halvmil bort dödades fyra får i lördags. Där hittade länsstyrelsens besiktningsman, Lars Björk, spår efter en vargvalp. Det är en av avkommorna i den rekordstora kull, kanske åtta valpar, som fötts i reviret men som inte ännu finns officiellt. De är visserligen fotograferade, men ännu inte spårade efter konstens alla regler.

Arga bybor samlas
Vid byvägen och rovdjursstängslet samlas arga bybor.
– Här har vi levt i 45 år och haft det lugnt och skönt. Är det så här vi ska behöva ha det nu? hojtar en kvinna ilsket inför Walter Preiholt och de övriga på platsen.
En man i 35-årsåldern är isande stel i blicken.
– Först nere hos oss i lördags, och så nu det här. Vart ska vi vända oss för att få förståelse för att hur det är att leva med vargar inpå knuten. Politikerna som bestämt det här och dom där duktiga rovdjursvännerna skulle behöva vara här nu och se. Hur får man de stora tidningarna, hur får man Aftonbladet, att intressera sig, säger mannen.

Mulbete för unika arter
För Walter och Gunilla Preiholt handlar gården framförallt om deras försörjning. Men de vurmar också för den biologiska mångfalden i området. Strandremsan ned mot Rörbosjön är klassad som världsunik våtmark, av Ramsar. Strandängen måste mulbetas för att den ska kunna vara livsmiljö för unika arter.
Besiktningsman Alf Persson har reagerat på att strömmen i staketet är svag.
– Det var dåligt där jag mätte. Men det kan bero på att trådar slitits av när vargar och får sprungit igenom det, säger Bertil Persson.
För att hålla ett rovdjursstängsel i gång krävs det att allt gräs och allt sly röjs regelbundet. Växtlighet som kommer i kontakt med trådarna orsakar kortslutning. Fem kilometer av Walter och Gunilla Preiholts stängsel löper genom skogsmark. Där måste den som röjer växla mellan trimmeraggregat och röjsågsklinga. Samhället betalar inte en krona i ersättning för det hårda och tidskrävande arbetet.

Tvungna slakta ut?
– Jag tror inte att jag får Gunilla med mig ett år till på att behålla fåren. Jag skulle tippa på att vi blir tvungna att slakta ut hela besättningen i vinter. Vi kommer att förlora en mycket stor inkomstkälla på gården, säger Walter Preiholt och skakar på huvudet.
Både han och hustrun har snuddat vid tanken på att sälja egendomen.
– Men vad är värdet i dag? Dels kan ingen släppa en hund på jakt, dels går det inte att jaga på marken när det hänger 2,5 ton elstängsel runt hagarna. Dessutom har vi ingenting kvar av vinterstammen på rådjur. Vem vill betala för det? undrar Walter Preiholt.

En mur kanske?
Han och hustrun har gjort precis enligt samhällets anvisningar och jätteinvesterat i stängsel och skötsel. Frågan är vad som krävs om rovdjursstängslet inte funkar. En mur kanske.
I fårstallet står en veterinär och en assistent på huk vid en illa biten tacka, som ligger i gången framför boxarna.
Det luktar tydligt vom och tackan andas konstigt. Luften flåsar rakt ut genom halsen på henne.
– Det är nog hål i både luftstrupen och matstrupen. Luftstrupen går kanske att klara, det brukar läka, säger veterinären och börjar försiktigt raka bort ullen kring struphuvudet på det medtagna djuret.
Tackan sluter ögonen och stretar inte emot.