Det höga jaktuttaget i Norge de senaste decennierna har påverkat ripbestånden negativt.
Att läsa på om viltet är ett bra sätt att få ut mer av jakten. Svenska böcker om vårt mesta jaktvilt i fjällen, ripan, är det ont om. I Norge däremot, där ripan räknas som nationalvilt, är litteraturen riklig. Ett av de nyare tillskotten i genren är ”Alt om rypa” av Hans Christian Pedersen och Dag H. Karlsen (Tun Forlag).
Det är en, som titeln antyder, brett anlagd bok, som tar upp såväl ripans biologi och populationsdynamik som jakt och förvaltning.
Till exempel får vi veta var i världen ripan och dess släktingar finns, hur ett år i ripans liv ter sig, hur en ripa åldersbestäms och om riptillgången verkligen var bättre förr. (Det var den.)
Predatorernas roll
Boken tar även upp vad som påverkar svängningarna i populationsdynamiken och belyser predatorernas roll. Dessutom ges exempel på försök till biotopförbättrande åtgärder som provats i Norge och mycket annat.
Ungefär halva boken ägnas åt ripjakt och förvaltning.
Jaktkapitlet är relativt kort – om ripjakt finns många andra böcker. Men några goda råd får läsaren med sig, som att man aldrig bör gå fortare i marken än att man kan andas genom näsan till exempel.
Stycket om ripjakt i Sverige – i form av tips på vart norrmän kan åka – hade ur svenskt perspektiv gärna fått utgå.
Det sista kapitlet, om förvaltning och jaktens effekter, är särskilt intressant.
Det höga jaktuttaget i Norge de senaste decennierna har påverkat ripbestånden negativt.
100 000 ripjägare
Författarna diskuterar vilka förvaltningsmässiga fel man gjort och jämför situationen i Norge för 30-40 år sedan med den vi har i Sverige idag. Det är ytterst tänkvärt – även om det ter sig osannolikt att Sverige med sina idag 10 000 ripjägare någonsin ska komma i närheten av Norges 100 000 diton.
”Alt om rypa” är en alltså klart läsvärd bok, faktaspäckad och fylld med slutsatser från den senaste forskningen.
Efter ett tag blir det dock nästan för mycket av det goda. Vill jag verkligen veta att ripans vilopuls är 120-140 slag i minuten? Behöver jag veta det för att bli en effektivare jägare? Nej, all denna detaljkunskap om ripan är visserligen fascinerande, men i för stora portioner riskerar läsaren att bli så övermätt att fascinationen inför ripjakten bleknar.
Vackra foton
Detta uppvägs dock av det hisnande vackra fotot. ”Alt om rypa” är nämligen inte minst en fotobok – varje uppslag pryds av fantastiska, närgångna färgbilder på ripor i alla upptänkliga situationer. Fotografierna fångar i högsta grad det som författarna kallar för ”ripjaktens själ” – den enorma variationen i fågelns utseende, naturen den lever i, jaktformen och förstås jägarna själva.
Bokens språk, norska, tar ett tag att vänja sig vid.
Till exempel krävdes det flera omläsningar innan jag förstod att ”følelseslivet” betyder ”känslolivet”. Men nog bör vi i Norden vinnlägga oss om att förstå varandras språk, innan engelskan tar över fullständigt. Den eventuella språkförbistringen vägs dessutom med råge upp av författarnas käcka, personliga och humoristiska sätt att uttrycka sig.
I dyraste laget
Priset på boken, cirka 435 svenska kronor, genom en svensk nätbokhandel är i dyraste laget.
Men med tanke på det praktfulla bildmaterialet, som kommer att glädja läsaren år efter år, bör ”Alt om rypa” vara en självklar investering för alla ripjaktsentusiaster.
Författare: Hans Christian Pedersen och Dag H. Karlsen
Foto: Dag H. Karlsen med flera.
Förlag: Tun Forlag, Norge, 2007.
