Vi som äger mindre arealer (smågårdar) blir nu fråntagna en urgammal rättighet. Det tidigare älgjaktssystemet var några dagars fri jakt, oavsett djur. Sedan kom den förvaltningsmodell som nu skrotats, då det i varje fall gick att välja B- eller E-licens.
Våra små gårdar ligger ofta i anslutning till större fastigheter, där det bedrivs ett storskaligt skogsbruk med hårt gallrad skog där det knappt finns ett grönt strå.
Var äter älgarna? Jo, i våra blandskogar, där vi som bor så nära det vilda, sparar lämpliga biotoper som föda. Dessutom är våra åkrar ett dukat bord hela vegetationsperioden, för i skogen finns ju minimalt med mat.
”Har inte råd”
Att sedan som det sägs i den älgförvaltningen att vi skall uppgå i angränsande områden fungerar ej. Vilket lag vill dela med sig till nya medlemmar när de inte får större tilldelning? Skall vi då betala de ofta skyhöga arrendepriserna, som kanske krävs för att ingå i det stora laget? Det har vi inte råd med.
Det räcker med älgskadorna på våra åkrar.
Systemet med B- och E-licens gav oss chansen att något år få fälla en älg.
Därför vädjar jag att B- och E-licenserna återinförs.
Det motverkar inte älgskötselplanerna.
Bo Olbers, småbrukare i Skara
