Att paragrafen 28 blivit permanent bör på intet sätt påverka kravet att få en regelrätt avskjutning av vargstammen snarast. Vi behöver halvera den nuvarande vargstammen.
Under försöksåren med paragraf 28 har det inte blivit det blodbadet som de ”vargkramande” förståsigpåarna förutspådde. Det erbjuds även utökade möjligheter att försvara sina tamdjur. Deltagande medlemmar i ett jaktlag har rätt att försvara den jagande hunden mot angrepp. Förr var det endast hundägaren som hade denna rätt. Hur kunde man från början bara komma på en sådan idé och få behålla sitt jobb?
Ökar acceptansen för varg?
Nu tror jordbruksministern att dessa ”gåvor” skall få den effekten att acceptansen för rovdjur ökar. Bästa herr jordbruksminister, vargstammen håller på att öka nära nog lavinartat. Titta bara på vårens antal dräktiga vargtikar, som kommer att föda närmare 150 valpar.
Dessutom är vargjakt extrem svårt. Jämför bara med när en problemvarg, som har haft oturen att bli lovlig, skall tagas av daga. Det krävs massor med folk till en sådan skyddsjakt. Dessa kloka hunddjur har en otrolig förmåga att gömma sig.
Undrar om ”polletten” till sist börjar ramla ner och ni beslutsfattare börjar inse vad ni har ställt till med? Eller så är det bara som vanligt början på valfläsket inför 2010 års val?
