Debatt:
Brå, jägarna och Hells Angels
Hade faktiskt nöjet att vara på plats i Vålådalen och lyssnade på Pykas berättelse. Först kan man konstatera att journalister har en otrolig förmåga att ta fasta på en liten kontroversiell mening och blåsa upp den till orimliga proportioner.
Men Brå-utredarna borde lära lite grand från fysikens lagar. Där vet man att det största problemet är att undvika att mätmetoden påverkar resultatet.
Samma fenomen finns i Brås sätt att granska den olagliga jakten. Att jämställa en kår av människor, som är mindre belastade än genomsnittssvensken, med en grupp där kriminaliteten är nästa 100 procent leder naturligtvis till oönskade följder. Man riskerar till och med att öka brottsligheten eftersom förtroendeklyftan mellan de olika intressegrupperna vidgas ännu mer.
En rättvisare jämförelse vore med den samlade poliskåren. Det är ju också en grupp som bör vara hederligare än genomsnittet. Det är dock ett känt faktum att vid de sällsynta fall där en misstänkt brottsutövare finns inom polisen är kollegor mycket ovilliga att vittna.
Förstudien som kom för något år sedan visade på en total okunnighet om jakt och jägare. Man hade hoppats att den bristen skulle vara avhjälpt nu, men så synes inte vara fallet.
Dessutom verkar man helt ha struntat i det som Brå ska göra, att förebygga brott.
Jaktbrott mot stora rovdjur kan till mycket stor del elimineras genom en bättre lagstiftning, som tar hänsyn till de situationer som jägare och djurhållare kan hamna i. För att inte tala om en vettigare tolkning av lagarna.
Ingen ska behöva komma i kläm mellan det lagfästa ansvaret att skydda sina djur mot skada. när av staten ägda fridlysta djur attackerar, och skyddet av detta statens vilt. Hur du än handlar begår du ett lagbrott.
|
