Brå:s märkliga prioritering av jaktbrott

I tidningsartiklar har BRÅ slagit på stora trumman eftersom anmälda brott mot stora rovdjur har ökat med 26 procent under första halvåret 2008.
Extra resurser planeras för att möta denna ökade brottslighet och Säpo börjar än en gång komma på tal.
För att få lite överblick bör man granska hela brottsstatistiken för 2007. Nedan följer ett utdrag.

Antal anmälda brott per brottsrubricering
• Misshandel, inklusive grov: 82 262 (ökat med 7%)
– Därav barn upp till 14 år: 9 619 (ökat med 9%)
• Sexualbrott, inklusive våldtäkt: 12 563 (ökat med 13%)
• Rån, grovt rån: 8 873 (ökat med 1%)
• Bedrägeri och annan oredlighet: 77 671 (ökat med 35%)
• Skadegörelsebrott: 179 088 (ökat med 21%)
• Brott mot våra stora rovdjur: 56 (ökat med 0%)
• Totalt antal brott: 1 306 324 (ökat med 7%)

När man läser dessa siffror måste man fråga sig om denna oproportionerliga satsning för att rädda några exemplar av våra stora rovdjur är i överensstämmelse med riksdagens första mål: att skydda medborgarna.
Är det verkligen Brå:s uppgift att välja ut en av de minsta brottsföreteelserna ur samhällets synvinkel istället för att arbeta med det verkliga problemet. De stora mängderna av brott som är riktade mot människor.
Brå ger inte heller några anvisningar om hur brotten mot jaktlagen ska förebyggas utan åtgärderna bygger på ökade polisresurser för att avskräcka och eventuellt beivra begångna brott.
Åke Petterssons rovdjursutredning och i ännu högre grad Serena Cinque’s avhandling ”I vargens spår” ger däremot råd i rätt riktning. Genom att flytta beslutsrätten närmare problemen och förbättra kommunikationen med medborgarna kan mycket av den frustration och uppgivenhet som finns motverkas. Ökade informationspengar som har formen av statlig propaganda kan till och med ha motsatt effekt.

Calle Seleborg, Folkaktionen ny rovdjurspolitik