Den nya älgjakten ska nu sjösättas. Den operativa organisationen som ska sköta verksamheten lokalt är Älgskötselområdet, ÄSO. Det har hela tiden sagts i ”förhandsreklamen” att älgskötselområdet ska återge markägaren möjlighet att förvalta jakten som en del i näringsverksamheten.
Men Jägareförbundet försöker skapa en situation där jakträtten ska handhas av den som har nyttjanderätten, varnar debattören Jan Gullmark.
Jakträtten är fast knuten till fastigheten. Ingen annan än den lagfarne fastighetsägaren har jakträtt. Äganderätten till jakten går ej att överlåta. Jagar inte fastighetsägaren kan han upplåta en nyttjanderätt. Jakträtt och nyttjanderätt är två helt skilda saker som man måste hålla isär.
Ett annat begrepp är jakträttshavare som ej är detsamma som jakträttsägare utan avser den som erhållit nyttjanderätt till jakt.
Innebörden är att den som har en nyttjanderätt endast har tillstånd att jaga. Fastighetsägaren råder fortfarande över jaktförvaltningen, medlemskap och rösträtt i ÄSO. Medlemskapet går ej att överföra till annan. Områdesbildningen är helt frivillig. Den enskilde fastighetsägaren kan vägra att ansluta sin fastighet. Man har även obetagen rätt att gå ur ett redan bildat ÄSO.
Endast fastighetsägare
Endast fastighetsägare kan bilda älgskötselområde vars bildande bygger på jakträtt. Den som bildar är medlem.
Rätten att föra medlemmens talan kan endast ske via fullmakt varvid huvudmannen har möjlighet att desavouera ombudet när helst huvudmannen så önskar.
De senaste 30 åren har varit en katastrof för svenskt skogsbruk i avseende på hur älgstammen skötts. Vi har förmodligen världens största älgstam per arealenhet, världens sämsta älgstam ur kvalitetssynpunkt samt de värsta betesskadorna i världen. Detta har skapats under en tid när Svenska Jägarförbundet (SJF) varit helt tongivande i jaktfrågor och fungerat som expertorgan för länsstyrelserna och övriga myndigheter.
Naturvårdsverket (NVV) håller för närvarande på att utarbeta tillämpningsföreskrifter för den nya älgförvaltningen.
Försöker förvandla nyttjanderätten
I ett remissvar till NVV försöker SJF förvandla nyttjanderätt till jakträtt och hävdar att den som har nyttjanderätt därmed stiger i jakträttsägarens (fastighetsägarens) ställe och ingår som medlem i ÄSO.
SJF försöker alltså att skapa en situation där jakträtten ska handhas av den som har nyttjanderätten.
SJF skriver att om fastighetsägaren vill tillförsäkra sig makten över anslutningen till ÄSO, kan detta tas in som ett villkor i avtalet mellan ”jakträttshavaren” och fastighetsägaren.
På ett liknande sätt försöker man att få en situation där VVO kollektivt ska överta fastighetsägarens rätt att förfoga över jakträtten genom beslut på VVO-stämma.
Enbart fastighetsägaren äger jakträtt
VVO äger ingen jakträtt. Enbart fastighetsägaren äger jakträtt.
Högsta Domstolen skriver i Kuivakangasmålet:
”Inrättandet av ett viltvårdsområde innebär inte att fastighetsägarna inom området avhänder sig jakträtten på sin mark till föreningen.”
Genom ett civilrättsligt avtal kan markägaren överlåta nyttjande av jakten till VVO.
SJF har trots detta sanktionerat stadgar som idag används inom ÄSO där man klart uttalar att jaktlag, med flera, är medlemmar med beslutanderätt medan den markägare som upplåtit en nyttjanderätt till jakt ej äger beslutsrätt. Markägaren tillåts yttra sig och lägga förslag i en speciell fråga. (Älgskötselplan)
I stadgarna sägs även: ”Kallelse till årsmöte och extra årsmöte sker till utvalda företrädare för jaktlagen som i sin tur ansvarar för att markägarna informeras.”
Medlemmen i ÄSO ska alltså ej behöva kallas.
Ingår inte i förbundets uppgifter
SJF har många viktiga uppgifter för sina medlemmar. Bland annat ska man vara en samtalspartner till markägarnas organisation ÄSO och därvid framföra sina synpunkter, bidra med kunskaper etc.
Att överta fastighetsägarnas rättigheter och skyldigheter ingår inte i SJF:s uppgifter enligt förbundets stadgar.
Det är nu viktigt att skapa stadgar som klart visar vad äganderätten till jakt innebär. LRF håller nu på att ta fram stadgar för ÄSO. Även SJF arbetar med ett eget stadgeförslag.
Innan nya och acceptabla stadgar finns att tillgå och besluta om, bör fastighetsägaren vänta med anslutning till ÄSO.
A-licenserna finns fortfarande och är ett bra alternativ till ÄSO
Förvaltningen av jakten är en del av markägarens näringsverksamhet som ska samordnas med brukandet av jord och skog.
Skogens skötsel ska inte indirekt vara underställt beslut av personer för vilka jakten är en hobbyverksamhet och som ej behöver ta de ekonomiska konsekvenserna av sina beslut.
