Den nya älgförvaltningen öppnade upp för jakt på vuxen älg utanför älgskötselområdet. Men kravet på ett sammanhängande jaktmarksområde, för att det ska ge ett underlag för en registrering av ett licensområde för vuxen älg och kalv, är direkt diskriminerande.
Jag har tagit för givet att kravet för licensområde, skulle baseras på de sammanlagda jaktmarkerna man kunde få ihop inom ett älgförvaltningsområde (viltförvaltningsområde). Skillnaden mellan sammanlagd och sammanhängande kan tyckas liten, men skillnaden på tilldelning av älg är förödande stor.
Det centrala i den nya älgförvaltningen är, betydelsen av att kunna utvärdera avskjutningen på mycket stora områden (50 000-150 000 hektar för viltförvaltningsområden).
Fortsatt diskriminering
Genom att nu kräva ett sammanhängande jaktmarksområde, för att tilldelas ett licensområde, tillåts synsättet i denna fråga vara något helt annat. Detta genom att nu försöka gradera upp betydelsen om vad som sker på de små ytorna, utan hänsyn till det synsättet som föranlett tillkomsten av den nya förvaltningsmodellen.
Förfaringssättet handlar helt enkelt om en fortsatt diskriminering av dem som jagar på de små markerna.
Dessa jägare ska naturligtvis tillåtas lägga ihop alla sina marker inom hela det aktuella älgförvaltningsområdet. Först då upphör diskrimineringen. Det saknar ju fullständigt betydelse om en vuxen älg skjuts i den ena eller den andra byn, eller för att hårddra det, från det ena eller det andra älgpasset.
Mark som föder vuxen älg
Om inget görs i denna fråga kvarstår alltjämt diskrimineringen av dem som jagar på små marker.
Juridiskt och ekonomiskt kan man inte skilja ur en liten gruppering jägare som inte tillåts skjuta vuxen älg, när de bevisligen har markunderlag som föder denna älg!
Sakfrågan är därför den första klagan som kommer att riktas mot den nya älgförvaltningen. Med stor sannolikhet kommer den att prövas av Europadomstolen.
Avslutningsvis vill jag citera Madame Chang Kai-shek, en gång världens mäktigaste kvinna. I ett tal i Vita Huset på 1940 talet, yttrade hon följande ord: ”Det som är moraliskt fel kan aldrig bli politiskt rätt.”
