”Jordbruksministern diskriminerar familjenära djur”

I ett förslag om ändringar i nödvärnsparagrafen i jaktförordningen paragraf 28 finns beskrivet att man skall ha rätt att skydda hägnade tamdjur vid första angreppet.
För samtliga övriga tamdjur tvingas ägaren även fortsättningsvis att åse en första attack utan att få ingripa.
Detta vittnar om en stötande okänslighet när det gäller relationer mellan människor och djur. Ohägnade djur är oftare de som står människor närmast. För många utgör dessa djur den enda nära relationen eller tryggheten. Därför är det obegripligt och sällsynt okänsligt att just undanta dessa djur.
Vad händer om ett i normalfallet hägnat djur angrips av rovdjur? Ett ungdjur, lamm eller häst som kommit utanför hagen? Är de ofredade bara för att de för tillfället är ohägnade eller att de drivits ut på grund av angreppet?
Eftersom jag själv är djurägare kan jag deklarera att jag inte kommer att avvakta ett andra rovdjursangrepp innan jag ingriper med tillräckliga medel för att avbryta angreppet. Därför är det helt naturligt för mig att arbeta för en förändring. Jag kan som lagstiftare knappast begära av andra det jag inte kan leva upp till själv.
Förslaget visar sig ha så många brister och tveksamheter. Därför uppmanar jag jordbruksministern att omedelbart omarbeta förslaget så att även ohägnade djur omfattas av lagligt skydd för ingripande mot rovdjursangrepp.

Bengt-Anders Johansson (m), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet