Kurt Borg, JRF-basen i Värmland, och Jägareförbundets Gunnar Glöersen har hamnat i en konflikt om Jägarnas Riksförbunds inställning till varg. Här reder Ulf Kallin, JRF:s riksviltvårdskonsulent, ut vad som gäller för JRF:s rovdjurspolicy.
Information i såväl text som talform är svårt eftersom det alltid är mottagaren som tolkar innebörden. Därför ska jag här försöka förtydliga Jägarnas Riksförbunds rovdjurspolicy, interna demokrati och samverkan.
• ROVDJURSPOLICYN
Policyn är ett dokument som består av tio punkter, vilka tillsammans utgör förbundets policy.
Den punkt som Gunnar Glöersen och Harry Fredriksson bland annat refererar till i olika läsarkommentarer i webbtidningen lyder:
• Jägarnas Riksförbund anser och arbetar för att de nationella rovdjursstammarnas storlek ska utgöra summan av regionala övre tolerans- och beståndsmål, vilka skall fastställas i en beslutsprocess med bred folklig förankring. Samt att inget län mer än undantagsvis skall tvingas hysa mer än en vargföryngring.
Hur är det då tänkt att punkten skall tolkas?
Om vi tar Värmland som exempel finns där, liksom i övriga län, en rovdjursgrupp bestående av intressegrupper och länsstyrelsens representanter. Dessa skall gemensamt komma fram till en utformning av länets förvaltningsplaner (regionala övre tolerans- och beståndsmål).
JRF i Värmland driver som bekant en nollvision när det gäller vargen. Om de lyckas få majoritet (demokratiskt beslut) i rovdjursgruppen blir länets ståndpunkt noll varg.
Lyckas de inte få majoritet skall de inte kunna tvingas till att acceptera mer än en vargföryngring i länet.
Kan bli noll vargar i nationella målet
Skulle samtliga läns rovdjursgrupper komma till ståndpunkten noll varg blir med automatik det nationella målet noll varg. Skulle riksdagen ha någon annan synpunkt ska de inte kunna tvinga (tvång innebär inte acceptans) något län till att mer än undantagsvis hysa mer än en vargföryngring.
Grundtanken är att varje län sätter de regionala målen, vilket utgör grunderna för de nationella målen.
• DEMOKRATIN
Harry Fredriksson hävdar att demokratin inte finns inom JRF, utan att det är tjänstemännen och ”en enad förbundsstyrelse” som bestämmer medlemmarnas åsikter.
JRF består av lokalavdelningar, som leds av en styrelse vald vid årsstämma där endast avdelningens medlemmar har rösträtt (Här har alltså förbundets centrala styrelse och anställda tjänstemän rösträtt i de avdelningar de tillhör.)
Endast ombud har rösträtt
Länsdistrikten leds av en styrelse vald vid årsstämma där endast ombud utsedda av lokalavdelningarna har rösträtt. Dessutom finns en central förbundsstyrelse, som väljs vid förbundets årsstämma där endast ombud utsedda av länsdistrikten har rösträtt.
Besluten vid förbundets årsstämma sätter agendan för förbundsstyrelsens och tjänstemännens arbete fram till nästa stämma.
Klar majoritet för rovdjurspolicyn
När det gäller beslutet om att anta en ny reviderad rovdjurspolicy togs detta beslut efter diskussioner och tilläggsförslag i klar majoritet. (OBS! Förbundsstyrelse och tjänstmän har inte rösträtt utan beslutet togs av länsdistriktens valda ombud).
Tyvärr har såväl tjänstemän som förbundsstyrelse konstaterat att ett stort antal medlemmar väljer att avstå från sina demokratiska rättigheter genom att inte närvara vid lokalavdelningarnas möten eller framföra sina åsikter och förslag via motioner.
• SAMVERKAN
JRF:s ledord är ansvar-frivillighet-samverkan, vilket ska tolkas som att under eget ansvar delta i frivillig samverkan.
När det gäller samverkan med Jägareförbundet har förbundet detta på såväl central som regional och lokal nivå i diverse råd och samverkansgrupper. Visserligen i varierad form och med olika framgång och inget är så bra att det inte kan bli bättre.
Gemensamt vargförslag överspelat
En samverkan som debatterats flitigt är det
”gemensamma dokument” om vargfrågan som JRF tillsammans med Jägareförbundet och andra organisationer lämnade till miljödepartementet inför den nu lagda rovdjurspropositionen.
Dokumentet kan närmas jämföras med en gemensam offert, som inte antogs av departementet.
Hoppas ovanstående bringat lite ljus i debatten.
