Svenska Jägarförbundets tidning Svensk Jakt skriver den 4 december på sin hemsida en artikel under rubriken ”Jägarnas Riksförbund tar rygg på Jägareförbundet i rovdjursfrågan”. Det påstås att Jägarnas Riksförbund nu skulle ha ändrat inriktning på sin rovdjurspolicy och anpassat sig till Jägareförbundet. Så är definitivt inte fallet!
Undertecknad skrev nyligen till både jordbruksminister Eskil Erlandsson och miljöminister Andreas Carlgren för att ställa en fråga om hur den framtida vargpolitiken i riket skall se ut. Bakgrunden till denna skrivelse grundar sig i att Naturvårdsverket beviljade skyddsjakt på en varg i Roslagen med motivering att det skulle vara orimligt att sätta upp vargstängsel kring alla tamdjursbesättningar i området inom en relativt kort tid.
Detta har föranlett många diskussioner om staten menar att vargen enbart skall finnas i en begränsad del av riket, kring Bergslagen med omnejd? Detta eftersom man med Naturvårdsverkets resonemang inte kan få en spridning av vargen utanför detta område.
I skrivelse till ministrarna ställs frågan om regeringen kommer att göra något åt detta.
Om staten nu bestämmer sig för att vargstammen i ett första skede ska omfatta 200 djur, skall det då finnas möjlighet för dessa att sprida sig även till andra delar av landet?
Den enkla frågan blev således om man från statens sida kommer att förekomma en spridning av vargarna i riket genom att till exempel i förväg bygga rovdjursstängsel.
Denna frågeställning inverkar på intet vis på Jägarnas Riksförbunds rovdjurspolicy, som gör gällande att rovviltstammarnas storlek skall bestämmas regionalt och lokalt.
Frågeställningen blir dock nödvändig eftersom riksdag och regering har bestämt sig för att vargstammen skall omfatta minst 200 djur.
Därmed måste Jägarnas Riksförbund, som i övrigt anser detta mål vara för högt, ställa frågan om hur man skall avlasta den redan hårt prövade jägarkåren i vargområdet. Ett sätt för att minska ansträngningen på jägarna i denna del av riket, om man nu skall ha minst 200 vargar, skulle vara att sprida vargarna över hela landet. Med detta ställer vi inte upp på en vargstam om 200 djur.
Jägarnas Riksförbund arbetar aktivt för att få en lokal förankring och förvaltning av varg och övrigt rovvilt, detta till skillnad från Svenska Jägareförbundet som har accepterat 150 vargar.
Dessutom har Jägareförbundet företrädare som ser tillförsel av nytt blod på artificiell väg som en möjlighet för att nå detta antal, vilket för Jägarnas Riksförbund aldrig kan bli ett alternativ för att möta det största hotet mot jakten i modern tid.
Så på intet sätt har Jägarnas Riksförbund tagit rygg på Jägareförbundet för att vi skulle vilja följa efter dem, såsom det påstås på Svensk Jakts hemsida.
Snarare torde det väl vara så att om Jägarnas Riksförbund ligger i rygg på Jägareförbundet i rovdjursfrågan beror det på att vi är på väg att varva dem!
Innan Jägareförbundet och Svensk Jakt i fortsättningen läser material från oss som fan läser bibeln rekommenderar vi dem att i fortsättningen kontakta oss så vi kan få förklara det de inte förstår.
Malte Sandström, ordförande för Jägarnas Riksförbunds distrikt i Dalarna
