När skall jägarna vakna och ta strid mot vargen i enad front? Utan röstfiskande partivildar? När har vi ”snackat” klart? Det är med stor sorg och ilska, jag inser att löshundsjakten på samtliga av mina tillgängliga jaktmarker, är omöjlig.
Den är omöjlig i den mån att vargen finns etablerad i området, och att släppa hunden, är alltför riskabelt.
Ibland önskar jag att jag inte köpt min hund, det är en åtta månader gammal finnspetstik.
Mitt brinnande intresse för hundar och jakt har minst sagt fått en törn. Vad är en jägare med trädskällare utan löshundsjakt?
Jag kan ju inte bandjaga! Att resa tiotals mil för att hitta marker tillräckligt vargfria att kunna släppa min hund är inte hållbart.
Ibland vill jag inte annat än flytta härifrån, men på grund av mitt arbete och andra viktiga faktorer går det inte.
Är det lagligt att kränka personers intressen för jakt och hundar på detta sätt?
Förbjuda fiske på grund av utter?
Ibland tar jag jämförelsen med andra friluftsintressen. Är inte detta med vargens inskränkningar att jämföra med att till exempel förbjuda fiske på grund av att mink och utter får mindre föda? Eller förbjuda bärplockning då björnen får mindre föda?
Vad skall jag ta mig till med min hund? Jag vill ju aktivera den och uppleva det samarbete som man får med sin hund under jakt. Den är ju en jakthund, då ska man väl jaga? Varför skall då detta göras omöjligt på grund av ett enda rovdjur?
Jag hyser ingen rädsla för min egen del att mötavarg, björn, lo eller något annat rovdjur i skogen. Men på grund av rådande situation med vargen fruktar jag för min jaktkamrat-familjemedlems liv, om jag skulle släppa denne under jakt i vargområde.
Vem har bestämt att vargen är mer värd?
Att möjligheten till jakt utan hund finns och inte är omöjlig, det vet jag. Men det är jakt med hund jag vill bedriva.
Vem är det som bestämmer, att vargen är mer värd än min hund? Vem är det som bestämt, att jag inte ska få bedriva de intressen jag vuxit upp med?
Vilka är det som sitter på dessa myndigheter, och inte besitter kunskap, förståelse och empati nog att förstå mig och säkert andra som blir drabbade av vargen?
Eller är jag ensam?
När skall vi sätta ner foten och säga att nu räcker det? När kommer vi inte kunna stå för att vara jägare längre? Varför är mitt intresse mindre värt än andras?
Hur mycket har ändrats på landsbygden?
Det nämns ofta hur våra förfäder utrotade vargen. Den frågan har jag aldrig hört ett konkret svar på, från myndigheterna!
Hur mycket skiljer landsbygden sig idag från då?
Vi har blivit modernare i vårt sätt att leva, men många av oss har fortfarande samma livsstil som för hundra år sedan.
Vi jagar och fiskar och vissa vill bedriva fäbodbruk med lösbetande djur. De flesta som har naturen som rekreation plockar och samlar det som naturen har att bjuda på, svamp och bär med mera.
Det enda som skiljer oss från dåtidens landsbygd är att vi blivit moderniserade, anser jag.
Nekas att leva som de växt upp
De flesta som är uppväxta med jakt och fiske, fortsätter med detta i någon form. Varför skall de som brinner för detta, nekas att leva på det sätt de växt upp med?
Varför får ett fåtal personer inom vissa myndigheter, bestämma hur vi skall leva och vilka intressen vi skall få ha?
Varför skall det vilt vi jagar, som är av bästa tänkbara kvalitet om man ser till köttet, bli nerklassat till att inte vara värt mer än att föda rovdjuren?
När hade vi folkomröstning angående om vi skall husera varg i våra skogar? Borde man inte rådfråga människorna man påtvingar detta rovdjur att leva med, eller åtminstone få göra sin röst hörd?
Borde inte vi jägare ta plats i politiken?
När skall jägarna enas om vargen? Hur länge vågar vi vänta innan vi gör något verkligt krafttag i detta?
