När vargen kom till byn

En mamma, boende med sin familj och sina djur i den mellansvenska glesbygden, tar kontakt och berättar följande.
Kalle, 12 år, hade klivit av skolbussen nere i samhället. Vanligtvis brukar hans mamma hämta honom med bilen, men den här dagen var hon sen och Kalle började gå skogsvägen mot hemmet några kilometer bort.
När Kalle hade kommit ungefär 400 meter in på skogsvägen passerar ett djur framför honom. Ett djur som han direkt blir övertygad om är en varg.

Får åka med skolskjutsen
Kalle blir rädd men som tur är kommer nästan direkt den skolskjuts som hans lillebror åker med och Kalle får hoppa in och åka med.
När mamman kom hem såg hon omedelbart att någonting hade hänt och frågade Kalle vad det var. Kalle berättade då att han sett en varg och var han hade sett den. Mamma frågade Kalle om han blev rädd och Kalle svarade då att lite rädd blev han nog. När han berättade det försvann färgen från hans ansikte.

Jägaren började spåra
Mamma kontaktade en närboende jägare och berättade vad som hänt. Jägaren åkte till platsen och spårade det djur som Kalle sett. Enligt jägaren finns inget tvivel om att det var en varg som Kalle såg. Tassavtryck, men framförallt steglängden visar detta.
Senare på kvällen berättade Kalle om och om igen om vad han såg och har inte pratat om annat sedan dess.
Mamma fick naturligtvis skuldkänslor för att hon inte hunnit hämta Kalle vid skolbussen och sedan kom också tankarna på framtiden. På familjen, på hästarna, på hunden, på katten. Hästarna går i lösdrift, med ett föl på nio månader. Hur skulle de göra? Jo, lösningen blev att hästarna får stå i stallet och hunden får inte vara ute utan tillsyn. Men katten?
Familjens tankar kretsar nu kring frågor som hämtning vid skolbussen, ska barnen få leka ensamma ute i fortsättningen, ska hästarna kunna vara ute?

Varg vid grannens farstutrapp
Finns vargen kvar i området?
Svaret på den frågan kom ganska omgående någon dag senare när vargen passerade tre (3) meter från grannens farstutrapp.
Kalles mamma tycker inte längre att det är speciellt lustigt att gå till stallet efter mörkrets inbrott.
Familjen vill på grund av att vargfrågan är så infekterad inte framträda med sin oro och rädsla. Därför finns varken namn eller plats nämnda i denna berättelse. Kalle heter i verkligheten något annat.
Kan också tilläggas att ingen av föräldrarna är jägare.