Olika behandling av vargproblem

Den 8 februari 2007, efter ett beslut av länsstyrelsen i Norrbotten, sköts en varg i trakterna av Tjåmotis. Den sköts från helikopter av personal från länsstyrelsen.
Som grund för beslutet låg att vargen hade dödat ett antal renar och att det förelåg risk för att den skulle kunna åstadkomma framtida problem för rennäringen i området.
I Mellansverige har ett stort antal djurägare blivit drabbade av en betydligt större vargstams härjningar, med döda och lemlästade djur som resultat.
Djurägare har fått lägga ner stor möda på att leta efter och samla bortskrämda djur i markerna. Människor i det betydligt mer befolkningstäta Mellansverige känner på många håll rädsla och olust på grund av närgångna vargar. Jakthundar blir skadade eller dödade vid traditionell jaktutövning.
Djurägare som reagerat med vanligt sunt bondförnuft och försvarat sina djur har åtalats och dömts, till och med kastats i fängelse. Den ena ansökan efter den andra om att få ta bort skadegörande och oskygga vargindivider har fått avslag av Naturvårdsverk och länsstyrelser.
I norr avlivar man en besvärande varg från helikopter, i Mellansverige skjuter man gummikulor på jobbiga individer och delar ut hockeytutor till befolkningen! Sker detta i samma land?
Jägarna får pinglor att hänga om halsen på sina hundar. Fungerar inte pinglorna på renarna?
Skäppan håller på att rinna över på den mellansvenska landsbygden. Missnöjet med oförstående och handlingsförlamade myndigheter och beslutsfattare är enormt! Förtroendet för den icke objektiva rovdjursforskningen är noll.
Är det dessutom inte så att det till sametinget tilldelas i storleksordningen 46 miljoner kronor per år som ersättning för rovdjursförekomst inom respektive samebys område?
Går det uppe i norr att först få ersättning för att hysa rovdjur och sedan få tillstånd att avliva dem när de riskerar att göra skada?
En fråga för övriga landets djurhållare att fundera över kanske? Kanske också för LRF?

Kjell Dahlin, Storå