Under 150 år utan rovdjur har svensk jakt utvecklats på glesbygden till att ge vederkvickelse, ekonomi och en förnyelsebar födoämneskälla samtidigt som vikten av minimalt lidande för djuren blivit ett rättesnöre. Vargen förstör allt detta.
Nyligen hade jag en kommunikation med en mycket känd etolog som också varit ivrig jägare hela sitt liv. Han uttryckte avundsjuka över vår jaktetik och lagstiftning, där sårade djur ska uppspåras och där viltolyckor måste anmälas så att ett eftersök kan göras. Där han bor är det så, att kan du inte spåra ett påskjutet djur till fots, lämnas det åt sitt öde.
Eftersök görs inte
Några eftersök görs inte för trafikskadade djur. Eftersökshundar är ett helt okänt begrepp. Skadade djur får självdö eller bli ett lätt byte för rovdjur. Plats: Nordamerika.
Vi får nog tyvärr räkna med att utvecklingen i våra rovdjursdistrikt kommer att så småningom bli liknande Nordamerikas.
Ett lycksamt eftersök kan ofta inte göras med bandad hund. Att följa en ben- eller mulskadad älg kan göras i dygn utan att du kommer tillräckligt nära. Då behövs en hund som på egen hand söker upp och ställer det skadade djuret.
Okopplad hund behövs
Om eftersöket gäller björn och den går in en tätning, vilket är det normala, måste man också ta till en icke kopplad hund för att någorlunda säkert kunna avliva en skadad björn.
Men dessa hundar kan inte tränas i kenneln eller på dressyrbanan. Träningen måste ske på verkligt vilt i naturen. Det är därför det är tillåtet att släppa sin hund för träning flera veckor innan den verkliga jaktpremiären.
Sådan träning kan inte ske i ett vargrevir. Vi ser redan att många uppfödare av dessa hundraser slutar. Hundraser som har avlats fram för en skonsam jakt. Man föder inte upp blivande jaktkamrater och familjemedlemmar för att de ska bli vargmat.
Hunden ingen förbrukningsvara
Våra hundar är inte längre förbrukningsvaror som i äldre tider.
Slutresultatet blir att det inte längre kommer att bli möjligt att upprätthålla svensk lag och förordning vad gäller eftersök på skadat vilt.
Men det kanske inte gör så mycket för allt fler lägger bössan på hyllan och skaffar ingen ny jakthund. Reglering av viltstammar och eftersök får då göras av samhället för skattepengar. Så förvandlas en statlig inkomstkälla till en utgiftspost.
Rovdjursvänner inte djurvänner
Rovdjurstillskyndarna brukar av en för mig obegriplig mening påstå sig vara djurvänner. Finns det något djur, människan inräknad, som orsakar så mycket lidande bland de andra djuren som varg och björn? Är lidandet mindre för att det orsakas på ”naturlig” väg?
