Jägarnas Riksförbunds avdelning i Storå-Ljusnarsberg har efter ett styrelsemöte skickat ett öppet brev till riksdagens samtliga ledamöter. JRF-avdelningen, med ordföranden Kjell Dahlin, kräver att riksdagen omprövar rovdjurspolitiken
Sveriges ledande vargforskare, Olof Liberg säger i en intervju till Sapmi, sameradion:
”Frågan om de stora rovdjurens vara eller inte vara är en politisk fråga och inte en ekologisk.”
Enligt Olof Libergs uppfattning har rovdjuren inte någon större inverkan på ekosystemet i Sverige. Han menar att ekosystemet klarar sig väl utan stora stammar av rovdjur.
Norges ledande vargforskare, Petter Wabakken, uttryckte samma uppfattning vid ett möte i Flötningen i norra Dalarna den 4 januari 2012.
Om det nu är så att frågan om en frilevande vargstam i Sverige saknar ekologisk betydelse, utan enbart är en fråga om politiska beslut, ska väl dessa tas av våra folkvalda representanter i Sveriges riksdag. Då borde en förändring av den nuvarande rovdjurspolitiken vara enkel att genomföra.
Stoppa ödeläggelsen
Det är ni, folkets representanter i Sveriges folkvalda riksdag, och endast ni, som har den reella makten och möjligheten att stoppa den ödeläggelse av svenska landsbygdstraditioner och kulturarv som nu i och med den kraftigt ökande vargstammen är på väg att bli verklighet.
Det finns inte några som helst rimliga och försvarbara motiv att hålla fast vid en politik som ställer människor i en situation av förtvivlan och vanmakt.
Inga EU-direktiv i världen kan rättfärdiga det trauma som många människor idag drabbas av på framförallt den mellansvenska landsbygden.
Ni måste inse att någon förståelse och acceptans för att leva med vargar aldrig kommer att uppnås.
Ni, som genom folkets val får ta plats i Sveriges högsta beslutande organ, ska arbeta för en utveckling i samhället som är till gagn för befolkningen.
”Ta ert ansvar, politiker”
Tycker ni, och framförallt ni som förväntas arbeta för de regioner ni kommer ifrån, att ni i det avseendet tar ert ansvar gentemot den i vargbältet boende befolkningen?
Allt prat om Sveriges vargstam och att det finns en majoritet i landet för att ha varg är ljusår från den verklighet som är vid handen. Nämligen att den majoritet människor som aldrig kommer i kontakt med vargar, och som överhuvudtaget inte har anledning att bry sig i frågan, utgör ert huvudsakliga stöd för en rovdjurspolitik som utarmar den mellansvenska landsbygden och bokstavligen kör bort folk från gård och grund.
Det är för många en hårdtuggad form av demokrati.
I Sverige har genom århundraden byggts traditioner och kulturarv, unika för Europa, vars överlevnad är avhängiga av att människor även framdeles tryggt kan nyttja den resurs som den svenska naturen är.
Ett svek mot landsbygden
Att i skenet av detta framhärda i genomförandet av en politik som innebär ett totalt utraderande av dessa för Sverige unika traditioner och kulturarv, är ett svek mot svensk landsbygdsbefolkning utan dess like.
Kan det med kunskap om dessa konsekvenser, finnas något motiv som kan anses rimligt, i genomförandet av att ytterligare sprida världens mest spridda rovdjur?
Vargen är till antalet världens vanligaste rovdjur och även det geografiskt mest spridda. Mot bakgrund av detta är propagandan i Sverige att vargen är en utrotningshotad djurart rent löjeväckande och pengarna som satsas på dess ”överlevnad” en felsatsning utan dess like.
I till oss närliggande länder har skottpengar på varg införts och 65 -70 procent av stammen ska skjutas bort. Varför görs sådana satsningar, tror ni? Jo, därför att problemen med vargarna är så stora att samhället inte kan hantera dem!
Andra länder vill bli av med vargarna
Tycker Ni i Sveriges riksdag att det verkar rimligt att vi i Sverige spenderar många miljoner kronor per år för att bygga upp en vargstam, samtidigt som andra länder betalar för att bli av med dem?
Förtroendet för det demokratiska systemet, där människors rätt till trygghet och rättssäkerhet totalt smulas sönder, är idag hos stora befolkningsgrupper totalt kört i botten.
I genomförandet av den av er beslutade rovdjurspolitiken tillåts tjänstemän på Naturvårdsverk och länsstyrelser tolka direktiv och föreskrifter på ett sätt som till förmån för rovdjuren närmast är att betrakta som människofientligt.
Ni i Sveriges högsta beslutande organ måste fatta tag i taktpinnen och ta initiativ för att styra utvecklingen rätt!
EU-direktiv, skrivna i en annan tidsålder och inte längre förenliga med verkligheten, kan inte tillåtas utplåna typiskt svenska kulturer och traditioner. Det kan inte vara rimligt att ett medlemsskap i EU ska likrikta politiken till den grad att enskilda länders identiteter och särarter utplånas.
”Göm er inte bakom EU!”
Valda ledamöter i Sveriges riksdag, ta människors förtvivlan och vanmakt på allvar och agera! Det är i er församling och ingen annanstans de för människor livsavgörande besluten måste fattas.
I det ansvaret kan ni inte gömma er bakom några förlegade EU-beslut. Visa människor att det är någon mening med att gå till vallokalerna på valdagen. Sätt stopp för tjänstemännens självsvåldiga styrning av rovdjurspolitikens genomförande och återskapa människors tro på det demokratiska samhället!
Kjell Dahlin, avdelningsordförande
