Statslösa vargar

Många av oss som bor här uppe i norra Värmland har sett att våra tamdjur och husdjur samt älgar blivit lemlästade eller skadade av vargens framfart. Det finns de som har nära konflikter med vargen dagligen. De upplever situationen som väldigt hotfullt. De har ingen kontroll över vad som sker.
Många av oss som jagar, eller bedriver skötsel av tamdjur, får nu svåra val. Ska vi släppa ut boskap på bete? Ska vi släppa hunden i skogen? Många av oss är väldigt frustrerade när vi inte vet om det finns vargar i närheten när vi ska släppa jaktkompisen.
I Torsby kommun blev 14 hundar vargrivna 2005. En liten del klarade sig och blev ihoplappade så gott det gick.
Hur känner sig alla som fått sin jaktkompis lemlästad? Och hur mår de bönder som fått sina tamdjur lemlästade? Det är det ingen som vet. De får en liten peng i handen och sedan är det bra. Den psykiska biten för en del får samhället betala.
Det lustiga är att vargarna intill gränsen är statslösa. Varken Norge eller Sverige vill veta av dem. Under tiden springer de runt och lever rövare. Jag bävar för årets älgjakt. Visst – vi har ju ett val att inte släppa vår hund i skogen. Men under tiden växer varghatet ännu mer och det främjar inte någon.